måndag 16 augusti 2010

Äntligen fick jag åka till Ullared!

Förra veckan fick jag efter att ha längtat länge åka till Ullared. Min väninna Linda som bor på gatan brevid mig var och hälsade på sina föräldrar i Mjölby och jag var hos mina svärföräldrar i Norrköping så vi passade på att åka när vi ändå var en bit på väg. Jag vakande tidigt och kom faktiskt iväg redan 05:20 från Norrköping. Det var soligt och tomt på vägen så det var bara att blåsa på. Otroligt vad långt man kommer när det är motorväg hela tiden och man kan köra 120, det är annat med Norrland som jag är van vid.
Väl i Mjölby svängde jag av motorvägen och hämtade upp Linda som hunnit koka kaffe och göra äggsmörgåsar ( tusen tack för det Linda). När jag fick en kompis att prata med utan att våra barn hela tiden stal vår uppmärksamhet så gick det ganska fort. Vi stannade till vid en rastplats och fikade, sedan kom vi fram straxt efter 9. Det var MASSOR med bilar på den enorma parkeringsplatsten men ingen kö vid ingången. I början var det rätt lugnt men redan efter en timme så var det verkligen mycket folk i butiken. Det gällde att vara fokuserad och titta på det man var intresserad av (som då var ganska mycket). Tur att våra kära män var hemma med barnen. Ganska snabbt hamnade vi på barnkläderna och fyndade både strumper, underkläder, pyjamas, vantar, vinteroverall, fleecfodrade galonbyxor (för 39 kr). På leksaksavdelningen blev det också en hel del inköp. Helt perfekt att köpa presenter som barnen kan ha med sig på kalas och så naturligtvis födelsedagspresenter och julklappar till barnen och vissa andra utvalda.
När jag såg avdelningen med tavlor ställde jag vagnen och gick dit för att det var så trångt i gångarna. När jag skulle gå tillbaka så var vagnen bara borta. Jag gick gång och och gång mer men kunde inte hitta den. Då fick jag lite panik med tanke på att vi då varit inne i affären och handlat c:a 4 timmar redan. Att börja om kändes inte som ett alternativ. Till slut efter mycket letande hittade jag den på en helt annan plats än där jagställde den. Oj vad lycklig jag blev då. Vid 12.30 kom vi på att vi ar jättehungriga och vi dividerade fram och tillbaka hur vi skulle göra. Skulle vi våga lämna vagnarna och gå ut och äta eller skulle vi nöja oss med en korv i det lilla trånga fiket? Då kom jag på att det fanns två äggmackor kvar i väskan och föreslog för Linda att vi skulle ställa oss i någon gång där det inte var proppfullt med folk och snabbt äta. Linda var inte riktigt med på min idé med att äta egen mat i varuhuset men efter lite övertalning så gjorde vi de och snabbt gick det så ingen såg nog. Sedan var vi fulla med energi att shoppa några timmar till.
En lycklig, nöjd och trött Ulrika

När det väl var dags för kassan ( det fanns 62 st) var det bara två före oss i kön så det kändes riktigt bra. Tur var dock att jag köpte en JÄTTEVÄSKA som jag kunde packa det mesta i. Vår ständiga fråga var om vi skulle få med oss allt hem från våra respektive destinationer eftersom vi hade resväskor, barnvagnar och annat i Mjölby och Norrköping   men det gick jättebra.
Tusen tack Linda för en jättetrevlig och innehållsrik dag.

När vi väl hade betalat och kommit ur affären var klockan över 16 och vi var SUPERHUNGRIGA. Då var det skönt att få sitta i en stol och äta mat. Fläskkarregryta med ris och broccoli har nog aldrig smakat så bra.


När vi sprungit i lite andra affärer som fanns utanför och vinkat till våra familjer i en "vinkruta" som man kan se på nätet så packade vi in allt i bilen och åkte en bit men vi var trötta. Jag körde första biten så Linda kunde vila. Sedan tog hon över och körde till Mjölby. Då hade jag bara 45 minuter kvar till Norrköping och det gick bra men det var SÅ SKÖNT att få lägga sig den kvällen. Ullared gav dock mersmak så det skall inte få gå så länge som det gjort mellan förra gången jag var där och denna.

Hälsningar Ulrika

2 kommentarer:

Mia sa...

Ååh nu blir jag avis! Jag har längtat tillbaka dit enda sen i maj när jag var där sist. Nu blir det kanske ingen tripp förrän till julhandeln.

kickan sa...

Ullared ja.....där har jag också varit med dig en gång, Ullis. Kommer du ihåg ;-)
Jag kunde först inte förstå dina medhavda tomma resväskor....men sen förstod jag.
Mysigt för er att komma iväg så där "appropå" Nu har du ett välfyllt present och klädförråd då.
Kram!