Besöket hos fotografen.

Igår var vi hos fotografen för att ta lite familjebilder som vi skall ha till julkort. Vi har det så bra att en av tjejernas dagisfröken är gift med en fotograf som varje år innan jul förvandlar sitt vardagsrum till en studio. Där kan man till en billig peng boka in 45 minuters fotografering. Förra året var Esther det största problemet men i vår var det Lydia. Hon ville verkligen inte skratta på en ena bild.

Kan ni som tycker dessa systrar är så lika berätta vad som gör dem lika? 

Lydia hade premiär med nagellack igår som hon stolt visade upp både för sin dagisfröken och för hennes man som också fotograferade oss.

Mor och dotterbild

Vår älskade Esther!

Så blev det dags att försöka få till ett bra fotografi på hela familjen tillsammans. Esther ville hellre göra grimaser och Lydia ville inte alls sitta på en pedistal. Jag kan säga att det blev många bilder fotografen fick knäppa av och vi fick ta många pauser.

Till slut tröttnade Lydia helt och ville inte alls ställa upp och vare sig le eller titta i kameran.

Någon av alla bilder skall vi nog ändå kunna göra ett fint julkort av men det får ni inte se idag.

Idag har Linda och jag stått och sålt barnkläder, bilbarnstol och leksaker på den stora barnbasaren  i Södertälje. Vi fick ta varsina bilar för jag fyllde vår till sista kvadratdecimetern. Jag var dock inte värst för det var flera säljare som hade släp och en hade till och med ett fyllt hästsläp med kartonger. Fast att vi hade 1,5 timmar på oss från att de öppnade dörrarna till köpare  kom så blev det stressigt. Vi sålde en del kläder men mycket fick vi ta hem igen. Jag var dock glad att jag fick sälja babybjörnselen, diverse leksaker, dockköket, och bilbarnstolen. Efter att jag kommit hem så satte vi oss och räknade ut att jag i all fall kommit hem 2129 kr rikare och det känns bra. Dessa pengar skall vi köpa bath för. Mycket skall fixas nu innan vi far till solen och värmen. Nu är alla bagar med barnkläder uppstoppade på vinden igen och påsarna med sommarkläder och sandaler är nedtagna. Sören har bestämt att han har sista ordet när det gäller packningen så nu gäller det att övertyga honom att vi behöver det mesta som jag tagit fram. Det skall bli så roligt att få klä tjejerna i deras söta sommarklänningar en gång till innan de blir för små.

Imorgon skall jag med Esther på 4-årskontroll och sedan är hon ledig från dagis hela veckan eftersom hon har gratis förskola som följer skolans lov. En dag skall Esther och jag åka till IKEA där hon äntligen skall få köpa den dalmatinhunden som hon pratat om i dryga månaden. Hon har redan bestämt vad den skall heta och att den skall få följa med till Thailand.

Nu är det dags att gå och sova så man orkar med morgondagen.

Allt gott

Ulrika Algesund

Mora Träsk och lite annat.

Igår hade Esther och jag lite egen "mamma-dottetid".

Först åkte vi till Mc Donalds där vi hade bestämt träff med hennes bästisar Erik och Erik och deras trevliga mammor. Vi åt och packade in oss i bilarna för vidare färd mot Täljehallen där konserten skulle vara. I bilen säger Esther från baksätet: -Mamma, nu är jag så laddad för att gå på kosert med dig.

Det var mycket barn och föräldrar i sporthallen och vi satte oss på läktaren. Där kunde vi digga loss till hårdrocksversionen av Bä bä vita lamm, Sätt ett finger där smaken slinker in, Nu ska vi gå på tigerjakt.............. med mycket mera.

 Esther tillsammas med Erik D.

 Sätt ett finger där ljudet sliker in........................

 Erik och hans mamma Malin.

Jag hade glömt min systemkamera hemma så dessa kort är tagna med min dåliga mobilkamera. Måste säga det för annars skulle jag skämmas för bilderna.

Väl hemma hade Esther mycket att berätta för pappa som varit hemma med Lydia

Här är några andra bilder från min mobilkamera som jag glömt att jag tagit. Kvalitén är inte den bästa med motivet är mina favoriter.

 Pappa och tjejerna äter mellanmål i parken en dag efter dagis.

 En annan dag blev det mellanmål i skogen.

 Mina favorittjejer. Esthers min blev dock inte den bästa.

 En lycklig Lydia på den stora gungan.

Pappa Sören och tjejerna på gungan.

Kan berätta att jag pratat med några intressanta personer som kanske, kanske kan leda till ett spännande jobb framöver. Sören skall på en förutsättningslöst samtal idag på en arbetsplats. Han har inte så stora förhoppningar att det leder till ett bra jobb men kontakter skall man ta vara på.

Just nu är Sören ute med tjejerna och jag skall gå ner och förbereda lunchen.

På söndag skall jag och Linda står och sälja barnkläder och diverse annat på den stora barnbasaren i Södertälje. Hoppas verkligen att vi får lite sålt för nu är hela övervåningen belamrad med kartoner och lådor fulla med barnkläder och annat.

Ulrika

Nu har vi vinter!

Igår fick vi lämna tjejerna vid 10:30 på dagis för att få tillfälle att gå på en jobbmässa som var på Stadshuset i Södertälje. Innan hann vi med att äta lunch tillsammans i stan på en thairestaurang. Det kändes så otroligt lyxigt att få göra det bara vi två. Vi hann också med att gå på stan och Sören gick på Claes Ohlsson och jag sprang på Lindex mm. Esther behövde en täckjacka och Lydia en varm overall. Som en gåva så fick man ta tre varor och bara betala för två på barnavdelningen så det blev en overall till Lydia och både täckjacka och täckbyxor till Esther som INTE var rosa utan turkosa. Tänk att denna färg blivit så inne igen. I mitten på 80-talet var det också mode och jag färgade allt som gick i turkos färg. Tjejerna gillade kläderna.

Lydia tyckte till och med att hennes nya turkosa overall var supersnygg . Hon ville genastmed stor glädje  prova den.

I morse fick vi oss en riktig överraskning när vi tittade ut. Vem hade kunnat tro att det skulle vara vinter idag? Inte vi i alla fall för vi hade inte sett på nyheterna igår. Tur vad väl i alla fall att jag slog till och handlade vinterkläder igår.

När Lydia tittade ut och såg att det låg massa snö på sin trehjuling blev hon olycklig och ville ut direkt för att ta bort det . Då var klockan 7 på morgonen så hon fick snällt vänta i nästan två otåliga timmar då hon stod vid ytterdörren och ropade.

Esther blev jätteglad när jag lyfte upp henne till fönstret så hon kunde kika ut och se hur landskapet blivit förvandlat. Hennes önskan var att bygga en snögubbe som hon och Lisbeth gjorde förra året men snön var ingen snögubbesnö. -Men mamma, då får vi ju ringa till Lisbeth och fråga när hon kommer och bygger en snögubbe med mig, sa Esther. Det lär nog dröja för nästa gång vi träffar Lisbeth så är det på flygplatsen eftersom hon följer med oss till varmare bräddgrader.

 Pappa fick snällt kila upp på vinden och plocka fram skidor, stavar, pulkor, snowracer, fårskinn mm. Sedan fick vi en härlig stund ute hela familjen.

 Efter att vi kommit tillbaka och lekte här utanför vårt hus så gick pappa ner och satte på vinterdäcken på bilen. Snart skall vi iväg till Willys för att handla taccogrejer för Esther har önskat maten idag.

 Nu när Lydia snart fyller två år har hon liksom Esther gjorde börjat att vilja sova med ett gosedjur. Precis som Esther så blir det endast Poo från Teletubbies. Här har hon två stycken och då var det absolut inte några problem att somna i vagnen. Kanske den lilla Poo får följa med till värmen.


Pappa och Esther pusslar det nya Pipplång strumppusslet hon fick i födelsedagspresent av farmor och farfar.

Nu väntar mellis.

Ulrika

Grattis på 4-årsdagen vår älskade ESTHER!

 Så kom hon då äntligen efter LÅNG väntan. Och med det menar jag att Esthers pappa som också är väldigt barnkär och jag först fått vänta LÄNGE på att finna varandra.




Tänk att jag nu skulle få köpa babykläder till min egenbebis och till och med en barnvagn som mitt eget barn skulle ligga i. Jag som har passat SÅ MÅNGA andras barn vilket varit JÄTTETROLIGT fick nu äntligen ett eget barn att ta ansvar för och uppfostra.

Efter MYCKET och LÅNG smärta tittade hon äntligen ut som en dyrbar Gudagåva till oss. Glädjen var total och vi tacksamma för varje dag under dessa 4 år. Tänk vilken resa vi redan fått vara med om.

Idag är hon tjejen som funderar på väldigt mycket och som verkligen kan uttrycka vad hon tänker. Hon sätter oss ofta på prov då vi inte riktigt vet hur vi skall svara på hennes smarta frågor. Hon sitter gärna vid sitt nya skrivbord och pysslar. Hon klipper, klistrar, målar, ritar och gör diverse teckningar som man nu kan börja se vad de föreställer. Ibland ser man det inte men frågar man vad det är får man ofta en väldigt avancerad förklaring och berättelse. Man får tänka på att det gäller att ha tid att lyssna när man frågar. Något annat som fått en stor betydelse detta år är att hon själv går och plingar på hos kompisar och frågar om de skall leka. Ibland är det kompisar här och ofta är det lättare för oss föräldrar då för att de leker och leker och man behöver inte hitta på något att göra utan hinner kanske läsa en tidning eller fixa med annat som behöver göras.

Klockan 10:30 kommer det 7 andra 4-åringar som är bjudna på Esthers barnkalas och vi har verkligen laddat, både Sören och jag. Vi har faktiskt kommit på en riktigt bra skattjakt som vi kallar " Mysteriet med de försvunna väskorna". Solen skiner även om det är 3minusgrader så vi får nog vara nöjda med vädret med tanke på att det skulle kunnat vara spöregn och då hade nog inte skattjakt och grillning varit en bra ide. Nu skall vi snart gå ner och öppna lite paket.

En stolt nybliven pappa med allvarlig blick.

 Kan man som nyfödd ligga bättre än i trygga pappa Sörens famn? Nej jag tror inte

Älskade Esther, du har fått den bästa pappa kan man få.

Esther 1 år.

Esther 2 år.

Esther 3 år.

Vår pyssliga 4-åring!

klippaRita

Nu ber vi om Guds välsignelse över ditt fortsatta liv . Att Han skall bekydda och bevara Dig från allt ont och att du skall få vara frisk och utvecklas som en 4-åring ska. Vi ber också att vi skall få vishet och kraft att vara de bästa föräldrarna för dig.

ÄLSKAR DIG ESTHER!

Puss och kram mamma och pappa.

Vi har en apa i badet!

Ja så här såg han ut igår kväll, min älskade make.

När letade efter en sak igår, hittade jag en annan sak som Esther fått i present tidigare men som vi glömt bort att vi hade. Båda tjejerna nappade direkt när jag berättade att de skulle få bada och måla med badkritor på sina kroppar och på badkaret. Pappa tyckte också att det lät spännande och hoppade i med tjejerna som genast började måla sin pappa med stor entusiasm. Se bilen på Lydia och pappa nedan.

MIN ÄLSKADE SÖREN, målad till en apa, enligt Esther.

Att Lydia tyckte detta var jätteskoj går inte att ta miste på.

När jag skulle komma och hjälpa till att ta upp tjejerna fick jag höra att Sören var borta och att de badade med en apa. Esthers fantasi är enorm och hon kan ha långa utläggningar om olika saker men i detta all så gällde det apan som hoppat i deras badkar. Hon skrattar så hon håller på att storkna av det hon själv berättar. Undrar just vad som dyker upp i badkaret nästa gång jag skall bada?

Ulrika

Vi är glada för goda vänner och naturen.

Vi njuter verkligen av goda vänner och närheten till naturen där vi bor.

Igår stämde vi träff med tjejernas vänner Elliot, Edith och deras pappa och farmor.

Tillsammans vandrade vi in i skogen och hittade grillplatsen som Lasse visade oss för några dagar sedan. Esther och Elliot lekte med plastdjuren jag tagit med nästan hela tiden vi var där. De är fantastiska konversationer man kan få lyssna till när de pratar och diskuterar med varandra om vad djuren skall säga och göra.

Småsystrarna hade en anings problem med att terrängen inte var helt lättpromenerad men hjälpt till att hämta kottar och annat som skulle bli djurens mat.

Elliots och Edits pappa Göran hade fullt upp med att få fyr på den lilla engångsgrillen jag hade med. Inte var det som det stod på instruktionen, att bara tända och vänta på en bra glöd. Tusen tack Göran för jobbet du lade ner för att vi skulle få njuta av grillad korv med bröd ute i skogen.

För någon vecka sedan var vi på en kvällsskogspromenad med tjejernas vänner Erik, Erik, Ida och Elina och deras mammor. Det var också en mysig stund efter middagen. Det gäller verkligen att ta vara på de stunder på kvällen som de fortfarande är sol och ljust. Snart är det mörkt redan efter meiils, men då får man tända levande ljus och mysa lite oftare istället.

Min väninna Malin och hennes lilla Ida som går på samma avdelning som Lydia.

Esther på väg till skogen

Lydia på väg till skogen.

Elina, Lydia och Ida fick åka en bit för att vi snabbare skulle komma fram.

Esther tillsammans med en av sina "Erikar" som går på samma avdelning på dagis.

 

Ibland reflekterar jag över var vi bor, jobbar och vad vi har träffat för människor på olika ställen i livet.
Både Sören och jag har i alla fall kommit fram till att vi är så glada och tacksamma för så många människor som vi fått möta och lära känna här i Nykvarn. Hur hade vårt liv sett ut utan er?

Just nu är tjejerna på dagis och jag och Sören har just kommit in efter att ha varit ute och promenerat för att förbereda en spännande aktivitet som vi skall ha på Esthers kalas på lördag. Skulle gärna velat vara 4 år och bjuden på Esthers kalas.

Ulrika



Esther kan cykla!

Idag när vi hämtat barnen gick vi till en park och lekte. Efter en stund kom Esthers bästa kompis Erik cyklande med sin mamma. Esther tittade med stora ögon och sa att: Idag skall jag också cykla som Erik, dvs utan stödhjul.

Jaha,, tänkte Sören och jag. I somras plockade vi bort hennes stödhjul men hon var verkligen inte redo då. Hon kunde inte ens sitta rakt på sadeln utan hennes lilla rumpa åkte både hit och dit och det blev ingen balans alls.

Men  Sören och Esther gick hem för att hämta cykeln medan Lydia och jag var kvar i parken och åkte rutschkana. Helt plötsligt ser jag Esther komma cyklande med Sören springande efter . Det var lite vingligt i början men det märks att hon övat med sin springcykel. Hon behärskade att stanna och ramlade inte då hon tappade balansen. Efter ett tag ville hon vila och dra cykeln men när vi senare träffade hennes kompis Elliot blev hon så peppad att kunna visa honom att hon kunde cykla. Då helt plötsligt kunde hon cykla själv runt kvarteret.

 När jag frågade Esther vad det var som gjorde att hon kunde cykla idag svarade hon genast: Men mamma, ja sa ju till min rumpa att den skulle sitta still på sadeln, och då kunde jag cykla.

Hon hade helt enkelt bestämt sig, det är nog där det sitter.

Efter middagen var det bara för pappa att klä på sig och springa med Esther runt i vårt radhusområde där hon cyklade omkring.

Full fart i backen ner och pappa var på hugget ifall att någon skulle gå galet.

 

Pappa fick springa efter i backen men behövde inte göra någon annat än att finnas där.

Min duktiga lilla tjej kan cykla själv 10 dagar innan sin 4-årsdag. Hela sommaren har hon sagt att hon skall lära sig cykla när hon blir 4 år.

Här höll det dock på att bli en olycka men pappa var snabb och stoppade Esther från att köra in i bilen.

Nu skall jag packa klart det sista för i morgon åker jag till Sundsvall för att på fredag vara med på en kär vän och kollegas begravningen. Det var verkligen en kvinna som jag tyckte väldigt mycket om.

Ulrika

Lördagsutflykt till farmor som fyllde år!

I lördags packade vi ihop oss i bilen vid 9-tiden och åkte till Norrköping för att fira farmors födelsedag

 (en dag för tidigt). Mormor följde också med så det kändes som om hela familjen var samlad.

Vi fick verkligen en fin dag tillsammans med gemenskap, god mat (som alltid), lite egentid Sören och jag, och så blev det naturligtvis mycket lek både inne och i en fantastisk park. Bilder finns nedan.

Esther och farmor Inger höll på med en pysselbok och fixade länge med den. Esther fick lära sig hur man rimmar, lite om bokstäver mm. Bokstäver och siffror är verkligen poppis just nu. Oj vad Esther över både på att läsa bokstäver och skriva bokstäver. Nu måste jag verkligen sätta upp en klocka i hennes rum för nu kan man säga: Esther när den lilla visare står på 8 är det dags att gå och lägga sig.

-Mamma, mamma, kan du fotografera mina bokstäver, bad Esther. Naturligtvis gör mamma det men passar också på att få med sin lilla älskling på bilden.

 Lydia hade jätteskoj med farmor och farfars dörrar som man kan öppna och stänga på mitten. Där lekte hon kurragömma och blev överlycklig när vi hittade henne på andra sidan efter att hon stängt dörrarna.

 Så promenerade vi till den fina nya lekplatsen som kommunen verkligen satsat på. Solen sken och det blåste men det blev en fin och rolig stund vi fick där tillsammans. efter ett tag kom pappa Sören och farfar Jörgen också dit.






Rutschkanorna var på en konstgjord kulle som bestod av något mjukt material, typ gummi. Perfekt för föräldrar som är oroliga för att barnen skall ramla och slå sig.

 Här nedan kunde man öva balanden på olika sätt. En slags hängbro med hängande plankor att balansera på  var kul. Sedan fanns det stubbar i olika höjder och annat kul  man kunde trampa och klättra på.

Lydias klara favorit var en slags karusell med cyklar som körde runt om några hjälpte till att trampa.

Lydia nådde inte ens ned till tramporna så när de bara var små barn som satt där fick jag själv snällt sätta mig på en och trampa runt alla barnen. Lydia satt som fastklistrad på sin sadel och skrek som en siren när jag var tvungen att ta bort henne därifrån.

Flera klätternät fanns också att öva sin klättringsförmåga i.

När det var dags att gå hem så promenerade Lydia hela vägen hem. Perfekt att trötta ut barnen så mycket som möjligt inför bilresan hem.

Här går jag med de som jag tycker allra mest om förutom min älskade make som befinner sig på andra sidan kameran.

Tack farmor och farfar för en fin dag vi fick tillsammans med er.

Ulrika