Det finns en rörelse som kallas OAS-rörelsen. Det är en karismatisk förnyelserörelse inom Svenska kyrkan. En del gillar det och andra inte. Själv tillhör jag det förstnämnda. OAS har betytt och betyder väldigt mycket för mig. Där vet jag att jag får gedigen bibelundervisning, bra lovsång och mycket intressanta seminarium. För första gången har jag också fått erfara hur det är att kunna lämna sina barn till barn-OAS, vilket var fantastiskt. När vi kom anmälde vi oss och barnen fick vet att de skulle vara med i "kattgruppen". Alla barn delas in i grupper om c:a 8 barn och vare grupp får sin egen ledare. På morgonen stod Sofia där med skylten med en katt på. Där lämnade jag tjejerna och sedan kunde jag i lugn och ro gå och lyssna på dagens bibelstudium. Sedan fick man komma och hämta barnen efter två timmar. Då hade de fått egen undervisning, fått sjunga massa roliga sånger med rörelser, ritat, klippt, spelat fotboll, hoppat i hoppborgen, klappat kaniner, minihästar , åsnor mm. Ja ni hör väl hur bra det låter när jag har en dotter som älskar djur. Vissa gånger fick man välja om man ville hoppa hoppborg eller klappa djur och för Esther var det inget svårt val.
Jag tror aldrig att mina döttrar sovit så många timmar på ett dygn som denna vecka så det har tagit att vara på konferens. Första kvällen somnade båda tjejerna i bilen hem men Esther vaknade till när vi bar in dom. Då tittade hon på mig och sa:- Mamma idag har det varit en väldigt speciell dag, jag har varit på rockkonsert.
Ja så är det faktiskt. När man är på barn-OAS är allt som för vuxna fast på barns nivå. På kvällarna började mötet/gudstjänsten i ishallen med att Lennart som är ledare för Barn-OAS spelade en rockig kristen barnsång tillsmammans med barndet från stora scenen, sedan gick de iväg till en annan lokal där det var möte/gudstjänst för dem. För er som inte brukar gå i kyrkan kan jag säga att detta är något annat än ni tror. En stor scen med en massa musiker och dansbrudar, ja de kallar sig faktiskt så. Sedan är det fullt ös men också lugn och ro. Efter att de rockat loss ett tag blir det en barnpredikan och sedan får man göra olika saker. Den kvällen jag vara med kunde man välja på att gå till det "lugna rummet" som de ställt iordning så fint. Där inne var nästan allt i vitt och det brann ljus och lyktor och det fanns tänkvärda texter på väggen för de som kunde läsa.
Sedan kunde man gå till bönetältet där det fanns ungdomar och vuxna som bad för de barnen som ville ha förbön. Sedan fanns en station till där de som ville fick skriva sitt namn i Jesu hjärta..
Ja det finns mycket jag skulle kunna berätta om hur de arbetar med barnen men det får bli en annan gång.
Igår var det festgudstjänst i den stora ishallen och det är ganska mäktigt att se den enorma procession in då alla barnen, dansare, medhjälpare av olika slag, förbedjare, präster och diakoner och sist biskopen går in.
Så här såg nattvardsbordet ut innan gudstjänsten började.
Vi fick lämna barnen till deras ledare utanför ishallen inför deras intåg . Esther ångrade sig och ville inte gå med med lillasyster Lydia gick glatt till sin ledare och marcherade in i tåget tillsammans med sin kompis Emeline.
Väl framme vid scenen blev det riktigt rockigt med Lennart och hans band och alla barn och dansbrudar. Jag smög mig försiktigt fram för att kunna ta några bilder men blev samtidigt rädd att Lydia skulle vilja komma till mig om hon säg mig med där tog jag fel. Hon vinkade så glatt och sjöng och dansade med.
Här kommer lovsångsdansarna indansande.
Alla medhjälpare inom OAS har olika färger på sina band så man skall kunna se vilken funktion de har. Här kommer alla förbedjarna med de orangea banden. Anledningen till att de böjer sig ned är att de sjunger en av barnsångerna som har rörelser där man gör så här.
Jag kan säga att det var många präster och diakoner i processionen. Tredje prästen från vänster, den glada mannen är min kyrkoherde, Martin Lind.
Sist gick den glada engelska biskopen.
Det kändes väldigt roligt att få dela dessa dagar tillsammans med goda vänner.
Här är Harry och Elisabeth. Det var även roligt att se en hel del andra från min och grannförsamlingarna.
Det "viftas" mycket med flaggor under en OAS-konferens och det tyckte tjejerna var roligt.
Men igår var konferensen slut. På hemvägen åkte Lydia och jag till Freeport som ligger i Kungsbacka. Det är massa märkes-outlet-affärer som säljer märkeskläder och saker till väldigt bra priser. Dessa stövlar köpte jag till Esther. Tycker att de är så fina med elefanter. Köpte även en märkesbaddräkt till mig själv som kostat 579 kr som jag betalade 125 kr för. Lite inhandlades också till Sören men det kan jag inte avslöja här, men märket är i alla fall Björn Borg.
Det som gladde Lydia extra mycket idag är att det fanns MYCKET sand i sandlådan. Tack snälla Harry för hjälpen. Oj vad hon och Esther har grävt och gjort geggamoja med gräs i.
Allt gott
Ulrika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar