onsdag 9 maj 2012

Du är barn till en Kung!

Om Gud hade ett kylskåp skulle dina teckningar sitta där.

Om Gud hade en plånbok
skulle ditt foto finnas i den.

Gud skickar blommor till dig varje vår
och en soluppgång varje morgon.

Närhelst du vill prata, lyssnar han.

Han kan välja att bo var som helst i
universum, och han vill bo i ditt hjärta.

Fadern är till att börja med Jesu far. Jesus ger oss också den bästa beskrivningen av hur Fadern är.  Jesus kom nämligen till jorden för att berätta om Fadern och visa vem han är. Allt Jesus sa och gjorde var ett sätt att peka på Fadern. När Jesus helade sjuka eller förvandlade lite fisk och bröd till mat för 5000 människor, var det för att visa att Fadern brydde sig om dem. När Jesus tystade stormen och när han gick på vattnet, var det ett sätt att visa att Fadern är mäktigare än naturen.

Det absolut viktigaste för Fadern är nämligen hans barn. Och det är inte bara hans som Jesus. Du är hans barn - skapad och älskad precis som du är. Nästa gång du ser dig själv i spegeln, tänk på att det är ett barn till Konungarnas konung du tittar på! Du är inte "vem som helst" eller "ingen särskild" - du är högt värderad och respekterad.

"Vilken kärlek har inte Fadern skänkt oss när vi får heta Guds barn. Det är vi"
1 Joh 3:1

Denna text gillar jag. Den beskriver så bra vem vi är som skapade människor och vem vi är i Kristus.

Nu är jag precis hemkommen från en " Tjejkväll för trötta mammor". Det är verkligen kvällar som jag ser fram emot och tydligen gör många mammor det också. Först äter vi mat tillsammans och så brukar vi gå en runda så alla får berätta vad de befinner sig i livet och vad de tänker på. Några hade just börjar arbeta igen efter en föräldraledighet och någon annan är höggravid och längtar efter sin baby så i lite olika situationer befinner vi oss i även om vi alla kvalificerar för gruppen " Trötta mammor".
Ikväll provade jag att köra ett kapitel ur ett koncept som kallas" Familjeverkstaden". Det är ett material från Sensus studieförbund, där man utgår från en kort film och sedan samtalar om det man sett. Idag handlade det mycket om barns uppmärksamhetsbehov. Alla är födda med behov att få bli uppmärksammade. Får man uppmärksamhet för ett beteende gör barnen om det, även om det är negativ uppmärksamhet. Jag behöver bara gå till min själv och fundera på hur många gånger jag sagt nej det går inte, nej det får du inte, nej det kan du inte. nej du kan slå dig, gör inte så, gå inte där, låt den vara mm.  Undra om man skulle klara en dag utan att använda orden nej och inte.
Det jag/vi behöver lära oss är att ge positiv uppmärksamhet i stället för negativ. Jag har läst att föräldrar i genomsnitt samtalar med sina barn tre minuter per dag. TRE minuter, hur är det möjligt. Ja efter att vi spånat högt så kom vi fram till att om man hämtar från förskolan runt 17 som många gör är det direkt hem och laga mat, äta maten, diska, bada barnen, ta på pyjamas, borsta tänderna och så är det sängdags. Då kanske tre minuter är det som finns kvar till samtal. SUCK säger jag bara. Hoppas att fler och fler föräldrar skulle kunna prioritera att vara mer tillsammans med sina barn när de är små. Den tiden går inte i repris. När de blir tonåringar kommer de att vara med kompisar och åka på olika aktiviteter. Kanske kan föräldrar jobba lite mer då istället, men då är det naturligtvis allt skjutsande som behövs till alla aktiviteter som många barn och ungdomar går på. Jag skulle nog vilja kalla det för en prioritering. Alla har inte möjlighet rent ekonomiskt att prioritera mer tid med barnen och mindre arbete men jag tro att många skulle kunna göra det om viljan fanns.

Det var allt för idag.

Ulrika

1 kommentar:

kickan sa...

Ja, tänk va Guds kärlek till oss människor är outsägligt stor, det är skönt att veta.
Va fint att läsa om träffen med "trötta mammorna" Det blir som en oas att få komma tillsammans och dela vardagen.
Fint att kyrkan kan stötta även där!
Du får vara ett välsignat redskap, Ullis!