torsdag 15 december 2011

Ulrika tycker till ordentligt.

Idag har jag haft två krubbsamlingar med c:a 35 st 4- och 5-åringar i Ytterby kyrka. De verkade uppskatta besöket mycket - både personal, en ledig förälder och alla barnen. Även om inte barnen kommer från kristna familjer tycker jag det tillhör allmänbildning att de får veta varför  de sätter upp en stjärna i fönstret och varför de firar jul. Men om de inte får chansen att komma så går troligvis kunskapen förbi dem. För vem skall berätta för dem om inte vi i kyrkan? Många föräldrar till dessa barn har gjort ett aktivt val och låtit döpa sina barn, varför skall de då undanhållas kunskap om vem Jesus är? I barnkonventionen står det att ett barn HAR RÄTT TILL EN ANDLIG UTVECKLING. Vem skall hjälpa dem till det? Jag tror knappast att det ingår i varken lärarutbildningen eller förskollärarutbildningen. Efter att ha läst en insändare i en tidning gick jag in på skolverkets hemsida där de nu ger rekommendationer om hur förskolor och skolor skall göra med krubbsamlingar, julspel och avslutningar i kyrkan. Kopierar in lite text här nedan.


"En förskola eller skola bör alltid noga överväga om det är lämpligt att hålla en avslutning eller en samling i samband med en religiös högtid i kyrkan eller en annan religiös lokal. Avslutningen är en betydelsefull del av skolans verksamhet. Det är därför viktigt att skolan utformar avslutningen eller en samling i samband med en högtid så att alla elever kan delta och att föräldrarna kan låta sina barn delta utan att de känner att de blir ensidigt påverkade i någon trosriktning"

ENSIDIGT PÅVERKAD I NÅGON TROSRIKTNING, hur skall de överhuvudtaget kunna ta ställning en vacker då de inte vet något om någon trosinriktning. Jag har själv som tonåring varit på studiebesök i flera olika religiösa byggnader från olika religioner och hört deras ledare berätta om deras religion . Som uppvuxen i Södertälje var det en självklarhet att vi som elever fick åka till Hare Krishna och vara med på en måltid och möta de som bodde där. Inte blev jag positivt påverkad att bli en medlem där inte, snarare tvärtom. När man får en möjlighet att höra en annan människa berätta om sin tro kan man ju antingen känna att detta berörde mig verkligen ,eller så känner man att så här tror jag verkligen inte. Är jag säker på mig själv och vad jag står är det inget som påverkar mig negativt att våga höra hur en annan människa tror.

Tillbaka till skolverkets juridiska vägledning som finns på deras hemsida:

"Avslutningen eller samlingen kan ske i kyrkan om den utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och det inte förekommer några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse."

Tonvikten skall ligga på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron. Wow säger jag bara. I LPO 94 ( läroplanen) står det att värdegrunden bygger på en kristen tradition och västerländsk humanism. Varifrån kommer många av våra traditioner om inte från Bibeln. Nästan alla våra helger utom första maj har en biblisk innebörd. Idag har jag sagt till alla barnen att om inte Jesus hade fötts i stallet för 2011 år sedan hade vi inte haft detta jullov som snart kommer. Vårt lands tideräkning utgår ifrån Jesu födelse. När jag jobbade i Timrå kommer jag ihåg att min chef vid ett tillfälle då vi var i skolan berättade för eleverna att det står om Jesus på alla kaviartuber, och mjölkpaket och , ja allt man köper i matväg på en affär. Nej sa alla, men då berättade han så här. - Denna kaviar bör ätas upp innan den 5 maj 2003 år efter att Jesus föddes i stallet. Det låter kanske lite långsökt men så är det faktiskt.

Åter tillbaka till den juridiska vägledningen.

Att en förskola eller skola ska vara icke-konfessionell innebär att det inte kan förekomma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse.

Till sist i detta inlägg ställer jag mig frågan: Vad skall skolan i kyrkan att göra om det inte får finnas med någon form av bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse.
Då kan de ju lika gärna ha sin avslutning på Folkets hus eller i idrottshallen.
Man kan undra vad det är som gör det högtidligt och traditionellt att vara i en kyrka utan kyrkans budskap.

Händer det senare en stor olycka eller katastrof då strömmar folk till kyrkan och tänder ljus och vill vara med på minnesgudstjänster och samhället räknar med att alla kyrkor och församlingshem öppnas för samtal med alla präster och diakoner som ställer upp dag som natt.

Vart är vårt land och vårt samhälle på väg? 

Avslutar med några bilder på tjejerna från dagens familjepepparkaksbak.




Lydia i sin nya klänning på församlingens terminsavslutning och julfest för alla barngrupper.

Ulrika

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag gör min praktik inom lärarutbildningen i Rosengård där 99,9% av eleverna är muslimer. Varför skulle jag tvinga på de det kristna budskapet?

Charlotta Ambjörnsson-Larson

Jan Erik sa...

Oerhört bra skrivet. Jag tror det är så de flesta tycker och tänker men ingen vågar skriva det för då får man försvara sin ståndpunkt.

Matsini sa...

Charlotta, barn utgör till sin natur, en frågeställning. Ett barn som inte får svaret, fortsätter otillfredsställd. Vad otillfredställan medför i långa loppet kan vi dock ana som erfarna och bildade samhällsmedborgare.
Erfarenheter av dylika förskolor säger inte att Kristus inte är välkommen. Föräldrar ur muslimsk tradition är faktiskt mer öppna för kristenhet än dagens svenska föräldrar. Bara viljan finns om att fostra barnen för att gott liv i det land man valt för sin framtid. Svenska föräldrar har tyvärr inte ofta fått lära sig vad begreppet "gott liv" omfattar.
Så istället för att tro dig "tvinga på det kristna" så fråga föräldrarna ifall de vill att våra traditioner förklaras av dig som troende svensk förskolelärare? Svaren kommer troligtvis att glädja dig!
Om inte? Ja, då har vi kanske en utvecklad muslimsk enklav här i Skåne? Med "egna" lagar.