Lydias porträtt och Esthers funderingar om livet och tillvaron!

Oj vad veckan har sprungit iväg. Tjejerna har haft det bra på dagis tis -tors. Esther frågar ofta om det är sista dagen hon är på sitt dagis. Det är inte helt lätt för henne att förstå hur framtiden skall bli. Det är det faktiskt inte för oss heller. Vårt liv består just nu att försöka hitta lämpliga bostadsobjekt och vi tittar på annonserna på Hemnet flera gånger per dag. I går kom det in 4 nya objekt som vi skulle vilja titta på men det är inte helt lätt när man bor nästan 50 mil bort. Fler av dem har visning nästa helg men det känns i te helt bra att ta barnen och sitta och åka nästan 100 mil nästa helg igen. Har kollat upp alternativet tåg idag men det är helt otroligt vad dyrt det är. 3000 kr för att åka ner på lördagen och hem igen på söndag em. Såg just att man kan flyga för 299 kr men då är det från Arlanda och då tar det ju långt tid att bara ta sig dit och så skall man ju vara där en timme innan också. Att åka ner tidigt på morgonen och åka hem samma kväll känns också JÄTTEJOBBIGT. Vi får se hur det blir.

Idag var tjejerna och jag på öppna förskolan på herrgården och Lydia verkligen gillar att sitta i pysselrummet och rita , klippa och klistra. Esther stationerade sig vid bongården och alla små plastdjur så hon fick leka där medan Lydia och jag gick med upp till samlingen i kapellet. Efteråt ritade Lydia först pappa på ett papper med en blå penna. Då frågade jag om hon ville rita hela sin familj och hon nickade och tog tag i den röda pennan och ritade mamma. Sedan blev det Esther på den stora gröna och sist henne själv. Visst blev de fina!
Dessa måste jag spara. Ganska bra ritat av en tjej på 2 år och 4 månader. Hon har kroppsuppfattningen helt klar och vet var armar, ben, ögon, mun  och hår skall sitta.


Nu har tjejerna somnat för en stund sedan. Innan hade vi fredagsmys med potatisskruvar som Esther hade valt när vi var och handlade på Coop. Vi tittade också på Lassie för första gången tillsammans. Mormor hade köpt filmen för länge sedan men idag tyckte jag att den passade bra som fredagsmysfilm. Lydia är ingen filmtjej utan klättrar mest hit och dit i soffan då hon inte smaskar på nötter eller potatisskruvar. Esther gillar verkligen att se på film. Den här filmen var både lite läskig och sorglig och Esther frågar och frågar vad som händer. Barnen mamma hade dött innan filmen började hon pappan hade gift om sig med en annan kvinna. Detta funderade Esther mycket på. Ja mamman har dött och finns inte mer men den andra kvinnan får vara extramamma, försökte jag förklara. -Men mamma du får inte dö, du måste vara hon mig tills jag blir större, säger Esther då. Då kom en tår i mitt öga och Esther fick ännu mer att fundera över.- Men mamma varför ser du ut så där? Vad svarar man på det? Att skiljas från sitt älskade barn är det sista man önskar någon.
Jag är i alla fall glad att Esther delar med sig av sina funderingar om livet och tillvaron.  Själv så försöker jag svara på hennes funderingar så gott det går.
Nu skall jag gå ner och krama min älskade Sören.

Allt gott

Ulrika