lördag 30 januari 2010

Lördagskväll med Carola i BK

I morse vaknade en glad och lycklig och pratandes Lydia klockan 6:15 och ville upp och leka och ha vår uppmärksamhet. Jag var SÅÅÅÅÅÅ trött så jag erbjöd snabbt Sören att fåsovmorgon på söndag om han tog Lydia idag och stängde dörren till mig. Snäll som han är tar han henne och går ner och ger henne gröt. Efter en timme ropar Esther så då är det dags att gå upp på riktigt. När jag då öppnar dörren och går in till henne hör jag att det plaskar i badrummet intill. Där i badkaret sitter Lydia och Sören och leker ocg ser riktigt söta ut. Han är SÅÅÅÅ bra min älskade make.

På eftermiddagen åkte vi till min mamma och ät middag. Sedan fick Esther stanna kvar hos mormor så åkte vi andra vidare till Betlehemskyrkan där det pågick en EFS-konferens. Lördagskvällen avslutades med Carola som sjöng och undervisade. Jag tror bara hon sjöng 3 sånger men hon pratade destomer. Hon bjöd verkligen på sig själv och berättade många händelser ur sitt liv. De som säger att hon inte har en äkta tro är verkligen ute på hal is för så Jesusfokuserad och personlig som hon var ikväll har jag aldrig hört henne. Hon är verkligen en tjej som är ledd av Guds Ande och som längtar efter att få se väckelse i vårt land. Sedan jag jag erkänna att hon var en anings flamsig ibland också men alla har vi våra sidor. Kan ni tänka er att Sören följde med på detta nästan frivilligt och han tyckte till och med att det var ganska bra. Lydia skötte sig exemplaerikst bara hon fick gå, gå och gå. Kyrkan hade ett ovanligt bra barnrum med bara glasväggar och bra högalare så där var vi ett tag när vi inte traskade omkring i kyrkan. Måste också tillägga att vi hade en stor parkeringsängel (ja det finns faktiskt sådana) med oss. När vi kom fick vi köra runt en stund för att försöka hitta en parkeringsplats men sedan insåg vi att Sören skulel få köra oss ända fram till kyrkan så vi kunde gå in och ta plats. Då fanns det EN parkeringsplats kvar precis utanför kyrkporten så när vi skulle åka hem var det bara att kliva ut och sätta oss i bilen. Esther var JÄTTEBESVIKEN att hon inte hade hunnit sova hos mormor när jag hämtade henne. Naturligtvis trodde hon att hon skulle göra det när vi tillsammans packade ner hennes pyjamas i väskan hon hade med sig.

Min kära gamla Carola



Kolla vilka klackar, dessa skulle jag inte kunna gå i länge.






Min vän och kollega Jessica filmade Carola med sin mobil när batteriet i hennes kamera tog slut.


När Carola skulle läsa lite bibelord fick hon ta på sig glasögon. Första gången jag ser henne i det.


Mina kära älsklingar med Carola anandes i bakgrunden,


Nöjd och glader skall jag nu skynda mig i säng för i morgon är det min tur att gå upp med tuppen och Lydia. Hoppas, hoppas att även hon är trött efter sitt första möte med Carola så hon väljer att ta sovmorgon.

fredag 22 januari 2010

OJ vad tiden går fort, redan 2 veckor sedan sist.

Tiden rullar på och det är 2 veckor sedan jag uppdaterade bloggen. Sedan dess har jag jobbat lite. I onsdags var första kvällen med ungdomsgruppen SKUNK i Nykvarnskyrkan. Svårt för namn som jag har måste jag verkligen lägga på ett kol för att lära mig några nya namn varje gång. Mina kära arbetskamrater Richard och Ninni ordnade med diverse namnlekar men som sagt så gäller det ju att minnet är i toppform,På lördag åker jag på mitt första konfirmandläger och då blir det ännu mera namn.

Nu har Esther ÄNTLIGEN kommit på att det är roligt att gå till dagis och det är så skönt. Det är verkligen en smärtsam upplevelse för en mamma att formligen dra loss sin älskade dotter och snabbt lämna över henne till en personal medan hon gråter. Att hon sedan blivit glad snabbt efter jag gått är skönt att veta men det hjälper dock inte vid själva överlämnandet så de senaste dagarna har varit fantastiska. I morse skulle pappa lämna tidigt eftersom jag jobbat sen kväll igår och skulle få en chans att vila en aning (hur lätt det nu är med en aktiv 1-åring som bara vill gå och gå med ett finger i sin lilla hand.)

Annat som vi gjort den sista tiden är att gå på julgransplundring på Herrgården. Innan den var vi på familjegudstjänst i Nykvarskyrkan där alla blivande 4-åringar fick ta emot en barnens bibel. Esther var så modig och sprang glatt fram och ställde sig bland de andra barnen på en rad utan att mamma eller pappa behövde följa med. Där stod hon förväntansfullt och väntade till hennes namn lästes upp sista sist av alla. Sedan satt hon resten av gudstjänsten som ett ljus och bläddrade med stora ögon i sin nya bok. Den är redan mycket välläst kan jag berätta. Pappa och Esther läser många sidor varje kväll och det är mycket text kan jag lova men oftast säger hon: -pappa läs mera.



Till Esthers stora glädje var även Erik och hans familj med denna eftermiddag.


Vad jag med stor glädje nu lägger mer och mer märke till är att tjejerna verkligen börjat att leka tillsammans. De dagar då Esther är på dagis är Lydia i ett VÄLDIGT stort behv av min uppmärksamhet. På eftermiddagarna när vi hämtatEsther kan Lydia sitta med henne på golvet och leka länge. Det är så mysigt att se och bättre lär det ju bli även om de säker kommer att ryka ihop många gånger för de har ju otroligt starka viljor båda två.


Att spela på mammas piano tycker båda tjejerna är kul. Hoppas verkligen att de båda två vill börja spela instrument i framtiden.


Lydia har redan en bra handposition inför kommande pianolektioner.


Efter att jag varit i köket och fixat lite så gick jag åter in i vardagsrummet där tjejerna var. Esther tittade på en film liggandes på golvet med benen på soffbordet och Lydia hade lyckats ställa sig över henne.

Idag har va varit och fikat hos en av Esthers dagiskompisar och hennes familj. De bor i vårt område och det var jättetrevligt att få lära känna ännu en trevlig småbarnsfamilj här.

Snart skall jag packa min väska för i morgon skall jag jobba på mitt första konfirmandläger. Det skall bli spännande och jag är övertygad om att pappa kommer att fixa att sköta både markservice och barnen här hemma helt perfekt. Mormor kommer dock på lördag förmiddag för att finnas som en extraresurs. Känns även skönt för mig att veta att Sören inte är helt ensam första gången jag lämnar tjejerna över natten för att jobba. Jag kommer säkert att sakna dem så jag storknar i morgon kväll men på söndag eftermiddag så får jag ju krama om dem igen och sedan skall Esther vara ledig på måndag så att vi får en hel dag tillsammans att leka och gosa på.

Ulrika

fredag 8 januari 2010

Bambi, Bambi och åter Bambi!

I dag är det söndag kväll och både Sören och jag är TRÖTTA. Hur envisa kan barn bli?
Nu är det lite krävande men när de blir större kan det vara en fördel för att komma vidare i livet. Jag hoppas tjejerna kommer att fortsätta ha bra sjävförtroende och kämpa för sin sak men just nu si skrivandets stund så är det en trött och slut mamma bakom tangentbordet. Jag har jobbat i två dagar nu och det har varit riktigt trevligt att komma hemifrån och göra något helt annat ett tag. Sedan har det varit underbart att komma hem och mötas av två små underbara tjejer som bara vill kram och klättra upp i mammas famn. För att inte tala om Lydias blöta pussar hon ger med munnen öppnen. Det är kärlek på hög nivå.

Igår var det minus 18 grader här när vi eftermina övertalningar klädde på hela familjen och gick ut i 30 minuter. Lydia hade, body, två par stumpbyxor varav det ena paret var i underställsmaterial, långärmad tröja, stickad tröja, byxor, extra sockor fuskkrage, tunna vantar, tjocka vantar, overall, kängor och tjock mössa. Väl påklädd satte jag hemme i åkpåsen som jag hade tryckt ner skinnet i. Där satt hon som stoppad i ett korvskinn, men nöjd var hon. När vi kom in igen och jag klädde av henne så var hon faktiskt varm överallt men ansiktet blir ju väldigt kallt. Det är ju ingen direkt utelekstemperatur men jag tyckte att Esther hade varit inne i flera dagar och behövde ut och leka av sig så efter lite påtryckningar så hämtade Sören alla sina kläder och följde snällt med även om han nog hellre hade velat ligga kvar inne i soffan och sappat bland tvkanalerna.

Här hemma har Esther just ni BAMBItema. VI läser Bambiboken MÅNGA gånger per dag, tittar på Bambifilmen, lyssnar på cd med Bambisagorna för vi har två i alla fall som vi kan växla mellan. HOn fick Nalle puh i julklapp för jag tyckte det kunde bli lite enformigt att bara lyssna på Bambi men den ligger fortfarande oöppnad i hyllan. Sedan är det två små plastdjur som hon döpt till Bambi och Fahlene som hon vill att vi skall leka med. I kväll skrek hon som en siren för att hon inte fick ta med Bambiboken i badkaret men det fick hon göra, skrika alltså.
Vi läser annat också för hon stormligen älskar att lyssna till sagor. Igårkväll var jag lite orolig när hon var uppe på sitt rum länge och det var så tyst så till slut sprang jag upp för att titta om hon hade hittat på något bus men där i sin säng satt hon med en massa böcker som hon snällt tittade och bläddrade i. Senare på kvällen skulle hon somna med sina sagor som hon uttryckte sig och när jag innan jag själv gick och lade mig gick in till henne för att plocka bort eventulla böcker som låg kvar i hennes säng räknade jag till 27 st som låg under henne täcke. Själv låg hon sovande längst nere vid fotändan. På morgonen var hon väldigt bekymrad för att jag tagit bort hennes sagor.

Något annat som tjejerna gillar är att leka i dockköket i Esther rum. Lydia blir mer och mer medveten och vill leka där Esther leker.


En lycklig lillasyster med diskborsten i högsta hugg.


Så här kan man ofta hitta Esther, sittandes i sin säng med sina bäcker.


Ännu mysigare är när pappa kryper ner bredvid Esther och läser och läser bok eftr bok. De är två som är verkliga bokmalar.


Nu njuter Sören och jag av att det är tyst i huset och egentligen skulle vi ägnat kvällen åt att plocka ner alla bortplockade julsaker i kartonger men jag vet inte om jag orkar mer saker idag. Sören väntar där uppe så jag skall väl ta och stänga av datorn och borsta mina tänder och gå en våning upp.
God natt
Ulrika

måndag 4 januari 2010

En fin vinterdag på skridskobanan.

Oj vad dagarna rullar på även år 2010. Nu är det måndag igen och Sören jobbar första dagen efter många dagarns julleldighet med sina tjejer. Det har varit väldigt skönt och trevligt att få ha haft dessa gemensamma dagar. Som sagt idag var det jobbdag och jag hade tjejdag. Idag har vag varit VÄDLIGT trött för det var en bedrövlig natt. Tror inte att jag sov en enda hel timme utan bara lite strötid då och då. Esther vaknade bara en gång och skrek från sitt rum men den lilla älsklingen vaknade många gånger och vred sig och ville inte alls ligga still. Till slut tog jag upp hene ur sin säng men det gjorde inte saken bättre för min del för hon vill verkligen ligga nära hela tiden. Sören skulle för en gång skull få sova ensam där ner för att orka upp lite extratidigt för att jobba in någon timme eftersom han skall vara hemma med tjejerna på fredag då jag börjar jobba. Han hade dock inte alls sovit bra utan hade vaknat många gånger trots att han var ensam i sängen och rummet så ikväll får han sova bredvid mig igen. PÅ morgonen förstår man inte hur dagen skall kunna gå för man är så trött men nu är det kväll och den gick uppenbarligen ganska bra även om jag är jättetrött. Vid 10-tiden hade vi fått på oss alla vinterkläder inklusive skridskor på Esther och så drog jag henne på snowracern och Lydia i vagnen tills vi kom till skridskobanan, där vi ägnade förmiddagen. Det var riktigt mysigt och Esther har blivit så duktig på att ta sig fram på sina fina skridskor. Att sedan mamma fick träffa andra trevliga mammor där och prata en stud gjorde förmiddagen ännu mysigare och jag kunde glömma bort hur trött jag var.

Igår var vi hos Erik och Elina och deras föräldrar för deras mamma Linda ville så gärna spela monopol men Lasse ville inte så Sören ställde gärna upp. Lasse och jag fick ta hand om barn och matlagning. Barnen lekte och lekte och även småtjejerna hade roligt med varandra.

Sören och Linda spelar medan Esther och Lydia tittar på en stund


Lydia och Elina tillsammans på golvet.


Tänk vad vi är glad att Lydia fått Elina som kompis.


Väl framme vid skridskobanan med tjejerna.


Mammas lilla skridskoprinsessa.


Till Esthers stora glädje kom även Erik till skridskobanan och de åkte tillsammans.


En annan tjej som också var där var Stina som går på Esthers avdelning på förskolan.
De är jämngamla och leker ofta på dagis så nu skall de få börja leka hemma hos varandra också.


Efter en rejäl vurpa och ett stort blåmärke bytte vi skridskorna mot vanliga vinterskor och så fortsatte leken i snödrivan.


Nu har tjejerna just badat och leken pågår i lekrummet med pappa. Oj vad vi är glada för att vi har världens bästa pappa som är så bra på att läsa böcker, leka, stoja och gosa med tjejerna. För min egen del blir det nog en tidig kväll, kanske med en tidning innan jag släcker sänglampan. Detta ör mina planer men man vet ju aldrig när tjejerna tänker stänga sina ögon och möta John blunds värld.
God natt.

torsdag 31 december 2009

Tack för detta året!

Om vi skulle samanfatta år 2009 med två ord är det TACKSAMHET och TRÖTTHET.
Både Sören och jag hade länge längtat efter att få en egen familj och det kan vi verkligen säga att vi fått idag. När vi hade fått Esther kändes det som att alla böner och önskningar hade uppfyllts. Gud är en god Gud och gav oss ännu en underbar dotter som vi fått fömånen att börja lära känna detta år som gått. Tänk när man får det första leendet, oj vad jag har känt mig bekräftad som mamma detta år. Esther har haft explotion i sin utveckling. Vi har tampats med 3-årstrots. JAG KAN SJÄLV är en mening som sägs många gånger per dag här hemma. Hon är väldigt duktig på att uttrycka sig och när vi var på 3-årskontroll i höstas fick jag stolt höra att hon pratade som en 4-åring. Något annat som gått lite trögare är att sluta med blöjan men idag på årets sista dag har hon klarat att göra både det ena och det andra på pottan. PÅ BVC sa de när jag frågade om råd och tips att kom igen om hon är 5 år. De sa också att ofta är det så att barn med högt IQ och som har en duktig språkutveckling slutar ofta med blöja sent. Nog om detta.

Andra tacksägelseämnen är att vi fått lära känna så många trevliga människor, både med och utan barn. Ninni är en ny vän som jag börjat umgås med och lära känna så smått. Vi har gått i skogen tillsammans och letat efter svamp, varit ute och ätit och pratat om olika teologiska frågor. Nu efter nyår så skall jag faktiskt även börja jobba med Ninni här i församlingen. Jag skall också avlösa henne lite så hon får tid till de varnliga prästuppgifterna som döpa, viga och begrava. Jag är i alla fall jätteglad åt att ha fått lära känna en ny kompis.

Alla mina nya mammavänner här i Sandtorp är också ett tacksägelseämne. Malin, Linda och Jenni, jag är så glad att få bo nära er och att vi har barn i samma åldrar. Tänk att jag fått chansen att vara mammaledig en gång till med både Malin och Linda och tänk att även Lydia fått två så bra små vänner att leka med.

Redan när Lydia var 2 veckor gammal började vi i en föräldragrupp på bvc för två- barnsmammor. Jag hade inga höga förväntningar efter den gruppen jag var med i när Esther var nyfödd men detta var något helt annat. Jättetrevliga och initiativrika mammor som vi fortfarande umgås med. Efter de 5 gångerna som bvc anordnade fortsatte vi att träffas var annan vecka och efter sommaren blev det byte till papporna som varit hemma sedan i höstas. Det har varit riktigt trevligt att även få lära känna dem. Jag har aldrig haft så många träffar med andra män som denna höst. Vi har gått på 1-årskalas tillsammans och träffats på öppna förksolan och i parken. Vi har också träffats tillsammans med de stora barnen så de har fått lära känna varandra. Jag tror faktiskt att dessa vänner kommer att fortsätta vara vänner

Lydia längst till höger tillsammans med sina babyvänner.



Som sagt, här är mina trevliga mammavänner. Vi har turats om att bjuda hem varandra på fika, lek och lunch.



I mars fick vi med glädje bära fram vår Lydia till dopet i Nykvarnskyrkan. Där fick hon mottaga Guds heliga "vattenstämpel" i sitt hjärta. Nu ber vi att Gud själv skall fortsätta bo i hennes lilla hjärta resen av hennes liv. Vår bön är att hon skall få lära känna Jesus Kristus och hans uppståndelsekraft. Vi är också glada att barnens mormor, farmor och farfar är med och ber för våra tjejer. Ni är så betydelsefulla i deras liv.


Nya vänner är alltid trevligt. I somras gav sommarvärmen och besöken på stranden oss en möjlighet att lära känna familjen Henrixon lite mera. Elliots och Ediths mamma är syster till våra barns gudfar Uffe. Vi träffades flera gånger i veckan och barnen lekte och vi fick möjlighet till fina samtal om livet och tro. Cissi och Göran vi är så glada att vi fått börja lära känna er. Det betyder så otroligt mycket att vi är i samma "livsfas" och delar tron. Hoppas det blir en lika varm sommar nästa år så vi kan ses oftare än nu. Vi har ju setts på öppna förskolan en hel del men sommar på stranden är ännu bättre.



Vi är också så glad att Esther har så många fina vänner här i området. En an dem går på samma avdelning som henne på dagis och en dag gick vi tillsammans hem och då visade de verkligen sin kärlek till varandra. Bilderna talar för sig själv.


Det är härligt när kärleken är besvarad.


Nu är det ju så att Esther har 3 "Erikar" som hon tycker väldigt mycket om. Här är "Lindas Erik" , ja vi måste ju säga så för att veta vem vi pratar om. Visst är de söta tillsammans.


Linda och jag tillbringade många dagar med barnen på stranden i somras och det är ett minne som jag kommer att bära med mig länge. De var så härligt att se när barnen lekte och bebisarna låg på en filt och sprattlade med benen. Då var livet verkligen underbart.


Att umgås med gamla vänner är också väldigt roligt. När jag flyttade tillbaka till dessa trakter började jag umgås med min gamla klasskompis Chatarina. När hon fick sin Erik 4 månader innan jag fick min Esther så blev det ännu roligare.



En vän har kommit och erbjudit sig att promenera med Lydia så jag skulle få en chans att vila och det är min nya väninna Ninni som faktiskt inte är speciellt förtjust i barn. Bara hon är matad och bytt på så kan jag promenera så du kan få vila, sa hon när hon kom och hämtade Lydia. Detta kallar jag vänskap




En av alla varma sommardagar åkte vi till Mariefred och åt brunch på golfklubben. efteråt strosade vi omkring i stan och njöt av familjelivet. Jag är verkligen stolt att få vara hustru och mor till dem på bilden.


I somras gjorde vi det som vi och speciellt jag gjort så många andra somrar. Vi åkte på OAS-möte, denna sommar i Borås. Det var härligt att träffa gamla vänner men jag kan ärligt erkänna att det var en anings överkurs att vara där med två småbarn. Får se hur vi gör nästa sommar. Här på bilden sitter vår Timråvän Eva Hanssom och ritar med Esther under ett kvällsmöte i dne stora sporthallen.



Andra vänner träffade vi också såsom Sörens gamla lärare från internattiden i Hua-Hin, Eva och Claes.



En sommarvecka åkte vi och hälsade på Lisbeth vår norrlandsmormor som bor i Norrhassel. Det var så otroligt fina dagar och Esther verkligen stormtrivdes där och ville absolut inte åka hem. Där kunde hon leka och gå i skogen och titta på myrstackar med Lisbeth eller bada i sjön eller titta på kossorna i hagen. Om Esther skulle kunna svara så tror jag att hon skulle säga att detta var den bsäat veckan på hela sommaren. Att vi hade mormor med oss gjorde inte saken sämre. Det var jättemysigt att få dela denna upplevelse med min mamma Ingrid. Hoppas det blir fler turer till Norrhassel.


Som jag nämt tidigare så är vi så glada för alla våra nya vänner vi fått sedan vi föyttat hit. Det är dock inte bara jag som tycker det utan även Sören. Här får han hjälp av Eriks pappa Lasse som också blivit en mycket god vän. Att han älskar att hjälpa till med diverse jobbprojekt som jag kommit på gör ju inte honom sämre precis. han är så otroigt snäll och har hjälpt till med bilen och i somras hjälpte han Sören att sätta upp vår markis. Du är toppen Lasse.


Även vår kära släkt som finns i området är så värdefulla för oss. Anna vi gillar Dig och din familj. Barnen gillar er också och jag hoppas att Lydia snart vågar vara hos er utan att vi är där.


Apropå släkt så är det också en stor gläjde att min systerdotter Camilla har barn i samma ålder som våra. Tilde är 4 månader yngre än Esther och Ebba är 4 månader äldre än Lydia och det är så roligt när vi ses och barnen kan leka tillsammans. Camilla, vi tycker om er.



I höstas tillbringade vi många lediga helger tillsammans i skogen. Det behöver inte vara så långt bort men att bara gå in och strosa runt i skogen och kika på alla bär och växter tillsammans med sina barn är en rikdeom.



Och så en bild från idag. Som jag skrev tidigare så har Esther inte varit så förtjust i att sitta på potta eller toalett men denna vecka och faktiskt idag har det gått riktigt bra. Hon ville väldigt gärna sitta där när jag kom på den briljanta iden att sätta den bärbara dvd:n på toastolen framför pottan så hon kunde kika på sin film. Detta var en hit och den gav resultat ÄNTLIGEN!




Nu har jag bara beskrivit roliga och positiva saker som vi är tacksamma för men det finns annat också. Vi har vänner som mår väldigt dåligt på olika sätt och det är våra stora böneämnen för kommande år. Livet gå upp och ner och kan vara en otrolig kamp och vi vill vara med i den kampen, mot svår sjukdom och annan smärta. Gud bär våra vänner och möt dem med helande, befriele och upprättelse. AMEN

måndag 28 december 2009

Moster Annika och gudmor Anna med familjer på besök.

I mellandagarna kom barnens moster Annika med familj hit och grattade Lydia och åt lunch med oss. Eftersom det också varit jul så blev det paketöppning av både julklpappar och Lydias födelsedagspresent. När det var dags för middag kom barnens gudmor, gudfar och sysslingar och gjorde oss sällskap.

Efter att Annika varit här ett tag så gick det bra för Lydia att släppa på mammigheten och sitta i mosters knä.


I Esthers ena julklapp fanns det fina pärlor från Panduro. Lyckan var total.


Lite hjälps behövdes dock så kusin Daniel hjälpte Esther. Att ha en så stor kusin tycker Esther är jätteroligt. Daniel kunde även hjälpa Esther att installera ett av sina nya dataspel.


Tack snälla moster Annika för alla fina paket. Esther har även klippt och klipps med de nya saxarna och pärlorna kommer fram någon gång varje dag. Prinsessklänningen både till sig själv och till dockan kommer nog också fram så småningom, när det är dags för kalas. Tilde kanske får komma och inspirera henne.


Vi är så glada att vi har familjen Ceder i samma område som vi bor i. När Esther blev sjuk och fick 41,3 graders feber kunde jag ringa Anna och fråga om hon kunde köra oss till sjukhuset och bara på några minuter var hon här. Känner vi för att gå en liten promenad med barnen är der helt perfekt att ha Cerers som mål. Esther stormtrivs i sysslingarnas sällskap och hon tycker även jättemycket om Anna och Uffe. Vi är så glada att just ni är våra barns faddrar.


Våran stora tjej Esther. Idag kom hon med ett dataspel som vi inte har öppnat ännu och ville spela det. Då sa jag att hon fick vänta och att vi kanske skulle hinna spela det senare på kvällen. Då var hennes kommentar:- men mamma vi måste ju installera det först. Hon är 3 år och kan det vokabuläret "installera" och förstår innebörden av det. Jag undrar just vad det kommer att bli av våra tjejer när de blir stora. Pj vad mycket spännande vi har att se fram emot.


Tjejernas yngsta syssling Edward. Kolla hans vackra ögon, de går inte av för hackor.


I morgon är det nyårsafton och då skall jag försöka summera året i en sista blogg 2009. Vi ses.

Ulrika

söndag 27 december 2009

Paketens tid!

Nu har vi firat 1-årsdag den 23:e och julafton den 24:e . Eftersom Lydia har vattkoppor har vi inte kunnat bjuda så många på kalas men mormor, farmor och farfar kom och var med oss dessa dagar. En tårta med ett ljus fick vi i alla fall till så att vi kunde fira Lydia.



Sören med sin kära mor Inger. MÅste medge att jag är ganska nöjd med bilden, eller vad tycker du farmor?



1-årstårta med julstämning. Vad annat kan det bli om barnet blir till i mars?



Esther trivs verkligen att vara nära sin pappa. De är experter på att gosa tillsammans.




Ulrika med sin mamma Ingrid






Mamma och Lydia provar nya födelsedagspusslet.



Mamma, pappa och Esther framför vår fantastiska plastgran.



Momor med Lydia



En förväntansfull Esther sitter och väntar på att startskottet går för att få börja öppna paketen. Här kom det nämligen ingen tomte.


Oj vad min lilla tjej har blivit stor. Idag för ett år sedan kom vi hem från bb.



Farmor och farfar öppnar sitt paket som var en brandsläckare. Hoppas att vi skall lyckas undervisa dem hur man skall göra om man skulle behöva använda den. Annars har den ingen funktion.


Eftersom mormor är helt övertygad om att Lydia är musikalisk har jag köpt ett piano med en oktav. Jag har också tänkt försöka lära Esther att spela på detta eftersom man kan skriva "pluppar" med olika färger på ett papper och så blir det en melodi om man följer det. Jag är faktiskt riktigt peppad att prova.




Tjejerna hade gett pappa fina stumpor:



Nej, nej inte en present som kräver att jag skall ut och jobba tänkte pappa Sören när han såg spaden han fick av Lisbeth. När han väl fick ut den ur pappret såg han att det var en riktigt trevlig spade som man skall sätta på typ husväggen. Då kunde han andas ut.



Dockskåpet hade vi inte slagit in. De satte mormor och jag upp medan de andra var i kyrkan på förmiddagen så att Esther kunde leka med det innan de blev julklappsuttdelning. Hur stort intresset är vet jag inte i skrivandes stund men hon jag inser mer och mer att hon nog mer hade uppskattat ett pippihus med figurer som hon sett hemma hos en dagiskompis. Bryr hon sig inte kan vi ju alltid ställa det på vinden ett år så kanske det blir jätteroligt nästa gång vi tar ner det.



På juldagen satt farmor och Esther och skulle göra pärlplattor men Esther gjorde bara "pärlhögar", men kul hade de.



Tack kära mormor, farmor och farfar att ni kom och delade vår jul här i vårt gula radhus. Vi tycker om er.