GRATTIS PÅ 3-ÅRSDAGEN ESTHER!!!

Så har det äntligen blivit vår älskade Esthers födelsedag. Flera gånger har hon denna vecka frågat:- Mamma, är jag 3 år idag? Nej lilla gumman men snart har mitt svar blivit. Men så idag väckte vi henne med sång och paket och på den fina guldbrickan stod hennes dopljus tänt och så fanns där också en riktigt smarrig vällingflaska. Något annat skulle hon inte ha uppskattat.
Igår var det firande på dagis och då hänger de alltid ut en födelsedagflagga som ni ser på bilden nedan. Hon hade ett paket päronsplitt med sig som hon bjöd sina kamrater på när det var dags för mellis, ja de personalen bad faktiskt att hon skulle stanna lite längre igår så de skulle kunna fira på eftermiddagen. Då fick hon åka in på matvagnen och så sjöng de för henne och så fick hon ett paket med en bok i.

Våran STORA tjej har blivit 3 år idag.

På hemväg från födelsedagsfirandet på dagis. Esther är verkligen ett höstbarn, kika på löven bakom.

En liten tillbakablick:

Så kom hon då äntligen ut och vi fick för första gången hålla vår förstfödda dotter i våra armar, vilken underbar känsla.

Pappa och dotter för första gången.

Så blev Esther 1 år och vi tyckte att hon blivit så stor....

Så blev hon 2 år och ännu större....

Så idag fyller hon 3 år och vi har just glatt oss när vi tillsammans satt i den stora sängen och beskådade hennes lycka över en egen liten dockkaffebryggare, en skuttplånbok, egna leksakspengar, pysselbok, målarbok, lite böcker och annat. Nu börjar en spännande dag och i eftermiddag skall hon ha barnkalas för sina kompisar.

Jag blev så arg på mig själv!

Hela veckan hade jag planerat att vi på söndag förmiddag skulle åka tillsammans till Coop för att ta en familjebild eftersom Stjärnfoto skulle finnas där. Sören fick bada med tjejerna för att alla skulle bli rena och fina till att vi skulle fotograferas. När de satt i badet gick jag för säkerhets skull in på datorn för att kika att tiden var mellan 11-17. Ja tiden stämde men till min stora besvikelse var det igår lördag som de var där. Jag blev så otroligt besvinken på mig själv, jag som redan hade plockar fram matchande kläder till tjejerna och strykt dem. Sören blev dock inte så ledsen, han tyckte nog att det var ganska skönt att slippa åka iväg till Coop. Vi hade en mysig förmiddag här hemma i stället och vi tittade på tv-gudstjänsten hela familjen och samtidigt så klistrade jag in fotografier i Lydias första album. Hon skall få ett vanligt album men sedan blir det fotoböcker istället som jag skrev om i en blogg för någon vecka sedan. Men så kom en av mina stålande ideér: Jag fixar mig en egen fotostudio i vardagsrummet istället och så fick det blir. Medan Sören lekte med tjejerna i lekrummet drog jag iväg sofforna, tog ner en tavla och så fram med ett bord och en fäll. Sören blev jättelycklig ( hi hi) när jag kom in i lekrummet och presenterade mig idè. Esther var inte riktigt med på förslaget men när jag erbjöd vindruvor
( tack Bippa, de var räddningen för att Esther överhuvudtaget skulle vara med på kort)
gick hon med på att sitta på bordet med Lydia. Det började dock inte helt enkelt. Esther vägrade sitta med huvudet framåt och tjoade och sjöng så Lydia tittade ju också åt alla alla andra håll än i kameran. Sören fick jobba på bra för att fånga sina tre tjejer på samma bild. Kan inte påstå att han lyckades så där otroligt bra, men tålmodig är han min älskade make.
Sedan tog mamma över kameran och försökte med alla trick få dem att se glada ut i kameralinsen och visst blev denna bild bra. Kan dock berätta att jag tog 52 bilder för att få dessa bilder som jag är relativt nöjd med.

Skulle dock behöva ha en större fäll, och en bilxt som gör att skuggan ej syns.

SMILE!

Här sjöng jag : Klappa händerna små små, kommer mamma, pappa då då. Båda tjejerna hängde på direkt.

Mammas och pappas älsklingar.

Vår lilla Lydia som nu börjar försöka resa sig.

Vår stora tjej som fyller 3 år på fredag.

Oj vad jag är lycklig att jag fått gåvan att bli mor till dessa underbara flickor.

Mamma med sin lillprinsessa!

Att fånga hela familjen på samma bild med självutlösaren och stativ var överkurs idag, men det kommer säkert fler tillfällen. Tack Sören för att du tålmodigt hjälpte mig att genomföra detta lilla fotoprojekt, vilket team vi är.

Gode Gud, jag vill drömma om en katt..........

Gode Gud, jag vill drömma om en katt som inte river mig. Amen!
Ikväll när jag skulle lägga barnen ville Esther verkligen ligga brevid mig i sängen när jag kvällsammade Lydia. Det fanns c:a 25 cm kvar på sängen bakom min rygg men Esther lade sig på sidan tätt intill mig. När vi hade pratat om dagen som varit och vilka vi skulle be för så kom Esthers egen bön rakt från hennes hjärta.

-Gode Gud,idag vill jag drömma om en katt som inte river mig, Amen.
Jag tror att det är hennes första högt verbaliserade bön. Hon har så otroligt mycket tankar och funderingar och nu är det jättespännande att börja få ta del av dem ju mer hon kan berätta.

Igår satt vi i hennes lekrum och Esther försökte skriva bokstäver på griffeltavlan när hon plötsligt lite missnöjt säger: - Det här är ju hopplöst. Nu ger jag upp. Jag kan ju inte rita med min krita.

Idag vid läggdags sa hon också:- Mamma, när jag blir stor och går i skolan och får cykla på vägen, då skall jag bli Pippi Långstrump och sjunga "Sjörövarfabbe".
Hon är otroligt duktig att komma ihåg nya ord och sätta dem på rätt plats. Att cykla på vägen hade vi pratat om idag då vi var ute och hon cyklade och jag drog Lydia i vagnen. Då fick jag för första gången " läxa upp" henne att man absolut inte får cykla på vägen förrän man är "jättestor" och går i skolan, och det verkade hon ju komma ihåg i kväll. Får se hur det blir med den saken i morgon.

Att måla är en av hennes favoritsysselsättningar när vi besöker öppna förskolan. Här nedan är en av hennes huvudfotsteckning. Den lila föreställer min väninna Astrid som Esther tycker väldigt mycket om och den gröna lilla är henne själv.

Ikväll har jag själv ägnat mig åt att kakla det som skall sitta bakom den nya diskbänken jag håller på att fixa iordning till Esthers treårsdag nästa vecka. Min snälla Sören hjälpte mig att få till skivan i rätt storlek innan. Han är verkligen hjälpsam. Jag verkligen njuter av att ha mitt lilla projekt att fixa med. Allt kan jag inte göra själv pga värk men som tur är har jag både vänner och "Bippa" flickornas norrlandsmormor som hann hjälpa mig när hon var här några dagar. Bakom mig är kylskåpet Lisbeth hjälpt mig att fixa till. Hyllan hade jag själv när jag var liten som ett Cindyhus, men då var det två likadana bredvid varandra så att det blev ett hus med 4 rum. Nu 30 år senare blev det ett kylskåp, det kan man kalla återanvändning.

I veckan som varit var Esthers kompis Anton här och lekte. Just nu ligger han högst på listan för blivande svärson, enligt Esther och visst är han fin.

Esther tycker verkligen om sin lillasyster men nu börjar hon få uppleva att Lydia kommer och försöker ta hennes saker. Mer kommer det att bli när hon börjar förflytta sig ännu mer.

Pga av det kommer vi troligtvis att göra iordning barnens rum där uppe och flytta upp saker som är för lite större barn. Tror också att det nya dockköket kommer att vara där uppe.

Förra söndagen åkte vi över dagen till Norrköping och hälsade på barnens farmor och farfar.

Här ligger Sören i deras soffa och som vanligt klänger tjejerna på honom. Då trivs han som fisken i vattnet.

Lydia är VÄLDIGT mammig även om pappa också oftast går bra men när andra tar i henne så skriker hon direkt. Här Lyckades dock farmor att hålla i Lydia en liten stund så jag hann ta en bild på dem tillsammans.

Även farfar fick hålla henne en kort stund.

Pappas trygga famn kändes dock bäst.

I tisdags hände något vi väntat på i c:a 5 månader, två små sylvassa tänder har börjat kunna anas i Lydias mun. Äntligen.

Nu är det fredag kväll och Lydia ligger och sover på pappas mage i soffan medan han tittar på den dokumentär. Hon var så orolig ocg låg och skrek i sängen så jag tog ner henne för att kunna skiva klart denna blogg.

Allt gott.

Ulrika

Esther på bönpallen!

Förra veckan när vi var på ICA MAXI för att ta syskonbild på tjejerna så var Erik och hans familj också där. Vi kom straxt före 11 eftersom fotografen skulle komma då och vi kom faktiskt 2:a i kön. Att få ordning på all fotoutrustning och få en bra bild på syskonen som var innan tog dock lite tid och då var det helt perfekt att Erik också fanns där för Esther. De lekte och klättrade upp på denna motorcykel. Erik hade dock tagit patent på motorcykeln med Esther fanns sig gatt i satt sitta bakom honom på bönpallen. Man kan ju inte säga attat än att hon ser väldigt lycklig ut på bilden.

Kan säga att fotograferingen gick väldigt bra. Esther är ju inte speciellt intresserad av att le eller titta i kameran när jag föröker fånga en bra syskonbild men denna dag visade hon upp sin bästa sida. Kanske var det för att jag lockat med att vi skulle handla lördagsgodis innan vi åkte dit. Som sagt, hon satte sig så snällt på bordet och höll lillasyster i famnen när fotografern tog sina bilder.

Att vara med Erik är toppen även om de ofta bråkar om saker. Att gunga är kul tycker båda.
Sedan har ju Esther sin Erik som hon går på dagis med som också bor i samma område så hon också är bra kompis med. Att bo i ett radhusområde som vi gör är verkligen toppen när man är småbarnsföräldrar. Det finns många lekplatser och många barn i samma åldrar och det betyder ju också nya vänner för oss föräldrar. Tänk vad många trevliga människor vi inte skulle ha lärt känna om vi inte haft våra småtjejer.

Idag har Lisbeth åkt hem efter att ha varit här sedan i måndags. Hon är verkligen toppen på många sätt. Esther stormtrivs i hennes sällskap. De läser böcker, ritar, leker med smådjur, bygger lega och promenerar. En eftermiddag bakande de en kaka medan jag och Lydia vilade middag. En förmiddag var vi borta i centrum för jag skulle väga massa saker som jag skall sälja på tradera. Då gick Esther och Lisbeth bort till affären och handlade lite och sedan stämmde vi träff på biblioteket som också ligger i centrum. När jag kommer in hör jag bådas röster men ser dem inte. Då inser jag att Esther lurat in Lisbeth i ett litet tygtält som finns inne på barnavdelningen. Där sitter de och läser Alfons Åberg och myser. Du är toppen "Bippa".

Fotobok hos fujidirekt.se/fotobok

Oj vad det är roligt att fotografera, speciellt mina små tjejer. I min ungdom gick jag en fotokurs på folkuniversitet och det var nog starten på mitt intresse. Jag köpte en systemkamera och eget fotolabb som jag använde flitigt. Då fick man lägga ner mycket arbete på att få sin bild i jämförelse hur det är nu då man tar med sin digitalkamera och laddar ner dem i datorm och skriver ut. Då skulle man framkalla filmrullen och när man skulle få in filmen i den speciella behållaren som man sedan hällde olika vätskor i skulle det vara totalt mörker. Sedan var det sköljningar med olika vätskor innan man hade själva negativen att börja arbeta med. Minst 3 timmar behövde man ha för att överhuvudtaget plocka fram allt. Sedan när man var klar hade man huvudvärk pga alla starka ångor som kom av vätskorna. Tänk så lätt det är idag men det gör också att man, i alla fall jag tar mycket mer kort. Vad gör man av dem? Jag har börjat med fina album men inser att det tar så mycket tid och plats när man behöver ha album, kort, sax, klister, pennor framme ganska länge för att få till ett bra album.

Nej nu har jag bestämt mig för att göra fotoböcker till barnen på www.fujidirekt.se/fotobok
Om man har en egen blogg eller hemsida och skriver om företaget så har man möjlighet att få en gratis fotobok. Jag hoppas att det blir bra och ger mersmak för då behöver jag inte ha bekymmer att framkalla massa kort och känna dåligt samvete att jag inte hinner/ tar mig tid att sätta in dem i fina album. Kanske någon av er som läser också har en blogg och vill prova? Klicka dig vidare genom länken ovan och läs vad du kan göra av alla dina bilder du har liggande i datorn. Jag tror att mina barn en dag kommer vara glada att de har egna fotoböcker att titta i från sin barndom.

Nu har det blivit kallt och mössor och tjockare jackor och overaller har kommit fram. Eftersom september varit så otroligt fint och varmt kändes det nästan som en chock när termometern endast visade en halv stackars grad i går. Idag var första dagen som Esther på väg till dagis sa:
-Mamma, idag är jag glad. Vad roligt, svarade jag. - Jo du förstår mamma, idag skall vi ha gympa på dagis. Oj vad det känndes skönt i mitt modershjärta de steg som var kvar till dagis, att kunna lämna henne med ett leende på läpparna. Glad gick jag hem och efter Lydia sovit middag och ätit lite mellis åkte vi till Ica Maxi där de hade en barnfotograf. Ja, jag har många bra bilder på mina barn men det var roligt att ta ett studiofotografi också. Nu har vi kollat läget så imorgon skall jag åka dit med båda barn och försöka få ett bra syskonkort. Får se hur samarbetsvillig Esther är. Med Lydia var det inte som helst problem, hon skrattade bara fotografen tittade på henne.

Här är två bilder från tidigare i veckan.

Ulrika

Vi är så glada för nya vänner!

I morse var det rena vinterkylan. Esther var ledig från dagis idag för vi har bytt dag för att hon skall få vara med på skogsdagen. Är det lika kallt i morgon så är det ju nästan vinteroverallen som gäller. När jag skulle söva Lydia vid niosnåret var det fortfarande kallt så hon åkte faktiskt för första gången i vinteroverallen. Kändes så konstigt när det nästan var sommarvarmt för någon dag sedan. September har ju varit en helt underbar månad med sol och relativt varmt väder ( Kära Sören, jag vet att du vill ha 40 grader men för att vara Sverige så är 18 grader varmt i september). På dagis är det väldigt många nya barn så det känns verkligen som en helt ny grupp och Esther har fått nya vänner som är yngre än henne. När jag skolade in henne förra augusti tyckte jag att hon var i minsta laget och nu är hon bland de äldre. Som mamma är det jätteroligt för två av de nya barnen har mammor som är hemma med småsyskon så vi har börjat träffas lite både i parken och hemma hos varandra. Så Lydia har också fått nya vänner. Jag känner en stor glädje att jag får lära känna så många nya trevliga mammor som bor i vårt område. När tjejerna blir äldre och börjar skolan kommer man ju att känna många av klasskompisarnas föräldrar och det känns så bra.

Lydia med sin nya kompis Maria.

För ett tag sedan fick vi komma hem till Saga och hennes lillebror Philip (stavas det så?)

och leka i deras uppblåsbara hoppborg. De bor på samma gata så det är så otroligt smidigt när man skall ses.

Esthers dagiskompis Sofia som är storasyster till Lydias kompis Maria.

Nu har Lydia blivit så stor att hon kan gunga och känns roligt att hon inte behöver sitta i vagnen hela tiden.

Nu har Sören och jag haft lite tid utan barn och suttit i köket och ätit nygräddade vofflor, så mysigt att sitta där bara vi två. Tjejerna sover fortfarande ( peppar peppar).

Lydia har ju tyvärr börjat att vakna minst 3-4 gånger efter att hon somnat och så är hon otröstlig om jag inte kommer och kramar henne. Sedan går det bra att lägga ner henne i sin säng om hon får hålla i ett finger. Det känns som om hon har ett otroligt närhetsbehov just nu. Esther har en enorm vilja och bestämmer hon sig för att bara mamma får ta på pyjamasen så blir hon tokig om någon annan försöker göra det. En annan gång kan hon komma på att det bara är pappa som får göra välligt och så äter hon den inte om jag gjort den så nu gäller det att ta fighterna när vi inte kan tillgodose hennes önskningar annars kommer hon tro att hon kan bestämma jämt. Idag var det BARA mamma som skulle ta av kläderna och sätta på pyjamas och borsta tänderna men eftersom jag låg och ammade Lydia så kändes det opraktiskt att avbryta det för att tillgodose hennes önskningar. Det resulterade i skrik och vilda protester inne i badrummet men när hon väl låg i sängen och fick vällingen som jag hade hunnit springa ner och fixa när Lydia "släppte" så somnade hon med flaskan i handen. Hon var riktigt trött och då är det inte alltid så lätt att få henne att förstå verkan och konsekvenser. Helt enkelt med barnuppfostran kan man inte säga att det är. Det känns ändå väldigt skönt att Sören och jag pratat ganska mycket om hur vi önskar uppfostra våra barn redan innan vi fick dem, även om det är något helt annat att göra det " live". Denna trötta aktiva tid i livet ingår verkligen i min utbildning som familjediakon. Oj vad min kompetens i ämnet har breddats dessa år som hemmamamma och mer lär det blir hela tiden. Nu känns det lagom att avrunda denna bloggkväll för nu väntar kudden på mig.

Allt gott.

Ulrika

Men vem skall jag gifta mig med???

I helgen som var fyllde min systerdotter Sophie 17 år så då var vi och grattade henne. Till Esthers stora glädje fanns där många barn att leka med och speciellt glad var hon att få träffa Tilde som är min systerdotters dotter. De skiljer 4 månader på dem så de är verkligen som kusiner.
Idag när vi skulle be aftonbön så räknar hon som vanligt upp dem hon vill att vi skall be för. Ibland kommer nya namn upp men oftast är det Erik, Lasse Linda och Elina som får hennes förböner, inte så dumt för er utvalda! När jag berättade för Esther vad jag ville tacka för så nämde jag naturligtvis Esher och Lydia och sa att jag älskar dem mest av alla. Då svarade hon genast:- Men mamma, du älskar ju pappa också, han kan du också tacka Gud för. Naturligtvis tackar jag Gud för min älskade man Sören som verkligen är en gudagåva men just då tänkte jag först och främst på tjejerna. ( Detta samtal pågår när vi ligger i hennes säng och hon skall sova).
Efter en litens stunds tystnad säger Esther väldigt bekymrat:
E: - Men mamma, vem skall jag gifta mig med då?
U: Älskade lilla gumman det behöver du inte veta just nu.
E: Jo mamma det måste jag.
U: Esther, först skall du bli större och gå i skolan och sedan skall du börja jobba då kommer du att träffa en bra man som du kan gifta dig med. Gud vill ge dig en lika bra man som jag fick, det skall pappa och jag be om.
E: Mamma, är Tilde en "ponke"?
U: Nej hon är en flicka , det vet du ju.
E: Men jag vill gifta mig med henne, så kan vi få små barn, är hon verkligen inte en "ponke"?
U: Nej hon är en flicka. Du behöver inte bekymra dig för det nu. Det är lång tid kvar innan du skall gifta dig.
LÅNG TYSTNAD
E: Mamma, jag kanske kan gifta mig med Anton, han är ju en "ponke"?........................................................... ock så fortsatte vår underbara samtal mor dotter emellan.

När vi i helgen åkte förbi Hagabergs kapell så berättade jag att det var hennes dopkyrka. Lite senare frågade jag vad man gör i kyrkan. ( För ett år sedan svarade hon glatt: Där äter man bullar) Då svarade hon: -Mamma där är flickor och "ponkar". Jag frågade återigen vad man GÖR i kyrkan och jag fick samma svar + att hon sa,men mamma där gifter sig "ponkar" och flickor. Vi har läst en bok som heter Kringel. Den handlar om två hundar som blir förälskade och på sista sidan går de till kyrkan för att gifta sig. I ett avsnitt i Tjorven på Satkråkan gifter sig Malin så där har hon också sett bröllop och sedan har jag berättat om att jag och barnens pappa har gift oss innan tjejrna kom och Esther har lyssnat väldigt intresserat så naturligvis undrar hon vem hon skall gifta sig med. Det är så underbart att ta del av hennes tankar och funderingar och det passar så bra när vi ibland ligger i sängen innan hon skall somna. Undra just vad mer som rör sig i hennes lilla huvud och undra vem som en dag skall stå vid hennes sida och bli pappa till mina barnbarn?
Önskar och ber att jag verkligen skall få vara med och uppleva den glädjen.

Nu kommer lite bilder på Esther och Tilde som hon tycker så mycket om. När vi skulle åka hem från festen ville hon inte kliva in i bilen för hon skulle vara med Tilde som dock redan åkte hem med sin mamma och lillasyster till Norrköping då.

Full fart på gungan.


Tilde

Esther

Tjejerna busade hela eftermiddagen och kvällen. Här hade det kryit in i Daniels hockymål.

Tildes lillasyster Ebba 13 månader.

Pappa Sören fick knata på med Lydia som bara vill gå, gå och gå.

Att klättra i trappan var också kul.

Kolla vad jag kan , säger Etsher till Tilde.

Tjejsnack!

Ja det är så roligt att se att tjejerna har så kul tillsammans. Snart får Tilde komma på 3-årskalas till Esther, då får de ses igen. Camilla, vi tycker om er.