GRATTIS PÅ 2-ÅRSDAGEN LYDIA!

Så har det gått hela två år sedan vi väntade och väntade på vår lilla tjej som behagade komma ut till oss dagen innan julafton. Sedan dess har hänt mycket även om Lydia är en tjej som tar god tid på sig med saker och ting. Under detta året har hon lärt sig gå ,springa och hoppa jämfota och det sistnämnda är verkligen en av hennes favoritsysselsättningar. Det skall bli så roligt när det blir vår och vi kan använda studsmattan ute igen.

Nu kommer det nya ord i hennes mun varje dag vilket är jätteroligt.

Snart kommer hon säkert att prata lika mycket som Esther, vilket är MYCKET!

Esther pratar både OFTA, MYCKET och med ett otroligt RIKT ORDFÖRRÅD. Igår när vi satt och åt mellanmål så sa Esther:

-Mamma vad händer med kroppen när vi dör?

Ja då fick vi åter ett intressant samtal om livet efter döden.

Hon var dock väldigt mån om att hon skulle få komma tillbaka hit sedan när vi fått träffa Jesus. Hur det blir med den saken får vi vänta och se.

Så här såg hon ut, vår lilla Lydia för två år sedan. Ja liten och liten kanske är fel ord. Vi fick en stor tjej på nästan 4,5 kilo, men MYCKET svart hår. 

Esther har sedan första dagen varit en väldigt snäll storasyster som gärna velat hjälpa till att ta hand om sin lillasyster. Här har hon bäddat ner Lydia i sin lilla dockvagn.

Kan man bli lyckligare än så här? Nej jag tror inte det. Vilken stor gåva att ha fått ta emot dessa två underbara barn.

Mina älsklingstjejer!

Förra året när Lydia fyllde 1 år hade hon massor med vattkoppor, så det blev inga stora kalas då. I är är båda tjejerna friska i juletid, vilket är så skönt.

Ett STORT grattis på din födelsedag älskade Lydia!
Vi är så glada att just Du kom till oss en kall vintermorgon vintermorgon för två år sedan. På eftermiddagen kom mormor, Esther och gudmor Anna och hälsade på oss på BB. Pappa och vi som över en natt men på julafton, efter att vi ätit julbordslunch på BB så fick vi åka hem med Dig. Det blev den mesta annorlunda julen någonsin tror jag. Det var året då vi öppnade julklapparna på juldagen för att vi glömde bort den på självaste julafton. I år är Esther väldigt intresserad av vilket datum det är så vi lär nog inte missa att öppna klapparna på julafton i år. Esther har gjort och slagit in flera paket på dagis om hon sagt är en hemlighet till mamma och en till pappa. Hittills har hon klarat att inte berätta vad det är i paketen och det tycker jag är bra gjort.

Nu ser vi fram emot att få dela julgemenskap med våra egna föräldrar som kommer hit till oss.

Allt gott

Mamma Ulrika

Förfest för Lydia

Igår hade vi lite "förfest" för Lydia. Fyller man år innan julafton lär man få lära sig blir lite flexibel med dag då man får ha kalas. Som tur är kommer mormor, farmor och farfar på hennes riktiga födelsedag så då blir det ett till kalas. Igår kom i alla fall släkten som finns här i Nykvarn, familjen Ceder och Henrixon. Ja vi tycker faktiskt att vi är släkt med Henrixon eftersom Sörens kusin Anna är gift med Uffe som är bror till Cissi, som är mamma till Elliot och Edith som våra barn gärna leker med.

Lydia ladda för kalaset!

Ja må hon leva, ja må hon leva................

Grattis lillsyrran!

 Elliot var mycket intresserad av att hjälpa Lydia att öppna paketen och Lydia tog gärna emot hans hjälp.

Pappa Sören ville gärna spana in 4-hjulingen Lydia fick av Elliot( tror jag)

Även Edit var intresserad av Lydias paket.

Lydia blev mycket stolt att ha fått ett egen sugrörsglas av Anna.

Svärgerskorna Anna och Cecilia

 Elliot ville gärna sjunga med sångpåsen iklädd en rosa prinsessklänning.

Esther blev så busig och glad att hon slängde sig över sysslingarna när de kom.

Den röda stjärnan framför den röda stjärnan, Edit

Idag har tjejerna och jag varit hemma  hela dagen. På förmiddagen gick vi ut och åkte mer vaxduk i vår lilla backe. Efter en stund kom Lasse, Erik och Elina och gjorde oss sällskap vilket var mycket trevligt.
Efter att vi fikat på eftermiddagen bakade vi pepparkakor. Lydia var MYCKET engagerad men det resulterade inte i några färdiga kakor för hennes del. Hon var mer än helnöjd ändå, och då hade hon inte ens kommit på att degen var god att äta, som hennes storasyster snart upptäckte.

SMILE!

 En mer allvarlig bagerska, i alla fall på denna bilden.

Nu väntar dusch för båda tjejerna för degen befann sig även i håret.
Denna natten hoppas jag få en anings mer sömn än den förra för den var riktigt bedrövlig.
Jag hade tänkt skriva förra veckan att jag var så glad och tacksam att min värk varit en anings bättre under flera dagar men det glömde jag tyvärr. Nu är det mer än bedrövlig och med lite sömn i kroppen känns det ännu mer. Något som är säkert är i alla fall att när jag har värk så blir jag så otroligt mer trött. Idag när Lydia sov middag och Esther tittade på Bamse så lade jag mig på gästsängen. Först vet jag att jag tänkte att det var skönt att bara få ligga ner sedan vaknade jag upp när Esther ropade på mig för att jag skulle komma och titta på ´hennes överraskning, som hon kallade det. Då hade hon satt upp alla sin gosekatter och hundar i soffan och ringlat ett långt glittersnöre mellan alla djur. Vi satte nämligen upp granen i går och hade glömt lite dekoration på en hylla. Efter att ha beskådat detta lade ja mig åter på sängen och somnade som en stock. Lydias 30 minuters vila blev nästan 60 innan jag hade vaknat. Får se vad de ger för konsekvenser i kväll?

Allt gott

Ulrika

Den flygande mattan!

Igår var tjejerna och jag hemma hela dagen tillsammans. På förmiddagen gick vi ut och träffade vänner i backen. Då tog vi med en gammal vaxduk som vi åkte på tillsammans. Det var väldigt uppskattat så i dag när vi ätit frukost så klädde vi på oss och gick ut tillsammans med pappa. Han fick faktiskt ta kortet eftersom det oftast är jag som fotograferar honom med tjejerna. Idag var det lite mer uppåkt så det var lättare att åka och man kom längre.

Igår kväll hade jag mina "mammagruppstjejer" och som vanligt hade vi väldigt trevligt när vi ses. Vi pratade lite jobb, hus och hem, tapeter, möbler, elräkningar, gränssättningar för barnen och lite om julklappsönskningar.

Klockan 23:30 städade jag lite snabbt i köket innan jag gick upp till Sören som tagit hand om tjejerna hela kvällen på övervåningen. ( Tack min fantastiska make) När vi gick och lade oss sa Sören: Oj vad jag önskar mig en sovmorgon imorgon.

Sören fick verkligen sin önskan besvarad. Någon gång under natten bytte vi platser och Sören hamnade brevid Esther och Lydia delade säng med mig. Lydia blir som ett klister och vill gärna ha hudkontakt så vid 4-tiden hade hon nästan pressat ut mig så jag höll på att ramla ner från sängen. Då tog jag min kudde och lade mig på pappas sida istället. Efter någon timme hade hon tagit sig dit sovandes och jag vaknade av att jag hade hennes huvud i min midja. När jag senare tittade på klockan visade den 8:30, helt otroligt. Det händer INTE ofta, men när det inträffar så är tjejerna väldigt "timeade" med varandra. Antingen vaknar de båda tidigt eller båda sent.

Såg här såg det ut idag när vi skulle sätta oss på den "flygande mattan" , som Esther kallar den.

När den väl åker så åker den ganska fort och den styr sig helt själv.

Den här veckan har ju pappa jobbat så det blir lite spännande för tjejerna när pappa kommer hem på kvällen. De springer ofta mot dörren och ger pappa största bamsekramen när dörren öppnas. Efter att vi ätit brukar pappa få leka med tjejerna medan jag diskar och plockar undan. Ofta ser det ut så här. Lydia vill ALLTID numera ligga bredvid Esther i soffan, vilket av Esther uppskattas mer eller mindre. Vår pappa är ju expert på att relaxa så han lägger sig gärna också och gör det bekvämt för sig.

Bästa att passa på att vila medan tillfälle ges för man vet ju aldrig när det erbjudas nästa gång.

Nu har vi ätit lunch, Lydia sover och Esther tittar på en film. Min målsättning är att vi skall ta ner och sätta upp krubban och granen och baka pepparkakor. Sedan har Esther önskat att få äta taccos till middag så vi får väl se vad vi hinner med.

Allt gott

Ulrika

Esther vet varför man firar jul!

I måndags började Sören jobba så jag fick gå med mormor på barnens luciauppträdande på förskolan. Vi satt som packade sillar men oj så stolt man bli som mamma när ens döttrar kommer gående tillsammans med MASSOR av andra barn och fröknar iklädda sina lucianattlinnen. Esther kom först med sin avdelning och det tog inte lång tid innan hon hade sett både mig och mormor. De hade satt hennes krona så otroligt snett så den skavde mot hennes öron, vilken bekymrade henne mycket. När väl två uppträdanden var klara tog hon genast av sin kronan och ville INTE sätta på den igen fast att mamma snällt bad henne för att få ta ett kort med lillasyster.

Efter uppträdandet var det fika på de olika avdelningarna. Båda tjejerna hittade peppakakshuset och den lysande älgen som verkade imponera. Esther tittade länge på huset och rätt som det anade jag att en godis från takdekorationen befann sig i hennes mun. När jag frågade om det var så, tittade hon på mig och sa:- Mamma, får man äta av huset? Jag svarade naturligtvis nej och berättade att hon gjort något man ej skall göra.

Länge kunde man se henne smaska på godiset så hon avslöjade sig själv när en dagisfröken kom och frågade vad hon hade i munnen. Nu vet Esther i alla fall att man bara får titta på pepparkakshus fram till att det är julgransplundring.

Lillskruttan kom åkande i dagis skrinda som var dekorerad med glitter. Lydia såg varken mig eller mormor så hon satt först snällt i frökens famn och åkte sedan vidare till nästa uppträdande i skrindan. Blicken var väldigt allvarlig hela tiden.

Lydia och kompisen Elina!

Det var även trevligt att hinna prata lite med andra trevliga mammor som jag haft förmånen att vara mammalediga samtidigt med.

Idag har Esther och hennes avdelning varit på "julkrubban" i Nykvarnskyrkan.

När jag kom och hämtade henne berättade en av hennes fröknar att Esther själv redan innan " föreställningen" börjat berättat hela julberättelsen, från bebådelsen till flykten till Egypten, för alla som var i kyrkan. Församlingspedagogerna som ledde samlingen hade fått köra en repris efteråt med alla figurerna i krubban. Ja Esther vet verkligen varför man firar jul och det är jag stol över. Varje dag frågar hon när vi skall plocka ner Jesus från vinden så till helgen skall pappa få göra det så skall vi ställa iordning krubban. Undrar just hur länge figurerna får stå stilla för Lydia?

På fredag skall vi ha mammagruppsträff här hemma och det skall bli så roligt att få träffa tjejerna igen. Jag skall då bjuda på julgröt, glögg och lite annat gott.

Ulrika  

Skridskopremiär och lite annat.

Oj vad denna förberedande tid innan jul går fort. Igår var det precis en månad sedan Sörens opererade sina ögon och han ¨är så tacksam för den nya synen

I lördags tog vi med oss skridskorna till den nyspolade isen vi har i vårt område. Esther fick prova sina nya skridskor med hade nog glömt att det inte var så lätt att åka som hon hade trott, så hon tröttnade snabbt.

Hon var mer nöjd med att klättra i de stora snöhögarna vid sidan av banan.

Lydia däremot var mer än helnöjd att få ha sin hjälm på sig. När jag sedan frågade om hon ville prova sina nya skridskor sken hennes ansikte upp som en sol. Hon gillar ju allt som rör sig och låter så när skridskorna väl satt på och jag höll henne under armarna så gick benen som små trumpinnar. Balansen saknades totalt men hon var väldigt nöjd ändå.

Bambi på hal is, ja det kan man verkligen säga om Lydias skridskopremiär.

 Men det var inte så lätt att åka och det blev många rumpsittningar på isen.

På hemvägen från banan somnade Lydia som en stock i vagnen. Tyvärr blir det inte så mycket middagslurar ute nuförtiden.

På eftermiddagen kom barnens vänner Elliot och Edit och hälsade på med sina föräldrar. Själv tycker jag det var väldigt trevligt att få träffa deras föräldrar som vi inte sett och pratat med på länge.

 Det blev mycket docklek för småtjejernas del. De stora lekte med djuren och gjorde ett försök att titta på en film tillsammans.

 I går söndags kom mormor hit. Nu är det 5 veckor sedan vi sågs sist så tjejerna var som ett klister på henne och ville mysa och att hon skulle titta på film och läsa för dem.

 I fredags var Lydia och jag på öppna förskolans avslutning i Nykvarnskyrkan där det började med ett miniluciatåg i kyrkan.

Idag är det lucia på riktigt och tjejerna är lediga fram till uppträdandet på dagis. Pappa klev upp tidigt idag för att åka till nya jobbet på Astra. Det skall bli roligt att få höra hur han haft det när han kommer hem. Tjejerna har fått en långt luciabad och sedan klippt jag deras luggar. Nu busar de med mormor på nedervåningen.

Allt gott önskar jag er.

Ulrika

En liten "skrytblogg" av en stolt mor.

Medan Esther låg hemma med 41 graders feber promenerade ja till dagis med Lydia i  pulkan. När jag lämnat henne på Myrstacken, som hennes avdelning heter så fick jag in till Lejonkulan, där Esther går och hade ett föräldrasamtal med Esthers fröken, Elisabeth. Innan hade jag fått två papper av Elisabeth med frågor som jag skulle ställa till Esther som handlade om hur hon trivs på dagis med matsituationen, samlingen, utelek, innelek, kompisar och lite annat.
Under samtalet fick jag berätta om svaren och Elisabeth berättade om vad Esther hade svarat när hon intervjuat henne.

Någon av det hon sa om Esther var: Go och glad tjej som verkar trivas med dagislivet. Social och fin tjej som vet hur man skall uppföra sig. Hn har glimten i ögat och gillar lite bus och upptåg men har också en viss integritet och visar när det är nog.  Det där med bus märktes när vi checkade första intervjufrågan som både jag och Elisabeth ställt. Hon hade fått frågan var hon bor och då hade hon svarat Nyponvägen 30.
 - Aha, svarade jag, men vi bor faktiskt på Fruktvägen 30. Nu är det så att hennes bästa vän Erik bor på Nyponvägen och ofta skojar Esther att hon bor på Nyponvägen och Erik på Fruktvägen. Antagligen fortsatte skojandet när hon då skulle berätta för fröken var hon bor.

Elisabeth fortsatte att berätta: Esther pratar tydligt och rent och har ett väldigt stort ordförråd. Hon är redig och kan berätta om en händelse eller upplevelse. Hon äter bra och har ett bra bordsskick. Hon är trygg och kliver in glad och hittar snabbt en kompis att leka med. Populär och social tjej, glad med har också humör och visar tydligt när det inte passar.
Älskar rollekar i dockvrån med också utomhus. Kan sysselsätta sig själv.

Ja som ni kan ana så kändes det väldigt roligt att gå ifrån detta samtal och begrunda allt detta. Vad har vi lyckats påverka Esther till att hon blivit den hon är idag och vad ligger i från början? Det  jag säkert vet är i alla fall att det är Sörens och min uppgift att locka fram allt som Gud har lagt ner i henne från skapelsen. Ja underbar är hon i all fall vår Esther även om jag kan blir helgalen på henne ibland.

Nu är det full rulle på Esther och Lydia så vi hoppas och ber att febern skall ha gett sig iväg för denna gången.

En stolt mamma
Ulrika

Redan 2:a advent.

 I morse tände vi andra ljuset i adventsljusstaken och åt en riktigt mysig familjefrukost. Efter att vi klätt på oss och borstat tänderna klädde vi på oss och tog bilen till centrum för att gå på barn och ungdomsloppis. Det blev lite fynd inköpta. Jag hade peppat Sören att leta efter skridskor till honom själv för detta året tror jag att Esther skulle uppskatta att åka tillsammans med pappa. Själv så är skridskoåkning ej min favorit. Kan fortfarande komma ihåg hur hemskt det var på högstadiet när vi skulle åka skridskor på Wasaskolan.

Sören hittade skridskor och Esther såg till son STORA glädje att de sålde Pet Shop vid ett bord. Det är verkligen hennes stora nya favoriter. Hennes kompis Stina har massor med djur och hus som hon länge pratat om att hon också skulle vilja ha. Esther fick välja 2 djur som hon blev väldigt glad för. Vi köpte även några cd-sagor med tillhörande bok till ett bra pris. När vi var i Thailand hade ju Sören spelat in massor med sagor på en MP3-spelare och den var väl använd kan jag säga.

Just nu står Lydia och diskar och Esther har under de senaste 40 minuterna suttit och lekt med dessa Pet Shops vid köksbordet. Hon har värsta konversationerna med dem och det är rena underhållningen att sitta och lyssna vad de pratar om.

För er som inte känner Pet Shops kan jag presentera dessa små djur. Ni som besöker oss lär nog få träffa dem. Esther har redan gett dem alla olika namn.

Lydia har varit ett riktigt solsken idag efter att ha haft några mindre roliga gnälldagar som tagit på mammas och pappas tålamod. Men idag känner jag verkligen att vi haft en toppendag. Efter lunchen gick vi ut alla 4 och lekte. Vi fixade lite på altanen och satte upp ett lysande litet träd som jag köpte på Jula igår. Det blev jättefint när det blev mörkt ute. Försökte ta en bild men med blixt blev det inte alls någon mysfaktor så ni får komma hit live och titta i stället. Sedan tog vi tjejerna i vår nyinköpta tandempulka (ett verkligt kap)
och gick iväg på en promenad till Åkerbärsvägen. Vi träffade lite vänner och pratade om både det ena och det andra. Det stora denna vecka är att Sören fick veta att han fick ett av jobben han sökt. Så den 13:e december börjar han som konsult på Astra i Gärtuna. Själv så skall jag på en intervju i morgon måndag och en den 15:e december. Jag funderar mycket på hur långt jag kan tänka mig att pendla för ett bra jobb och hur mycket det betyder att jobba här i närheten  med tanke på barnen. Klarar vi oss med en bil? Hur mycket avdrag får man göra för resor och vad ger de i plånboken efter deklarationen? Ja det är lite av de frågor som rör sig i mitt huvud just nu.

Lydia som inte har så väldigt många ord i sitt ordförråd har nu äntligen börjat säga fler ord ( ja vi förstår de i alla fall) i rad. Det är inget fel på hennes hörsel och hon iakttar och tar in ALLT. Så hennes första mening lyder: My name is Esther, något som hon ofta hörde i Thailand. Jag försöker säga att hon skall säga: My name is Lydia, men då skrattar hon bara och skakar på huvudet och säger nee, Etter.

Ja ja vi är glada att hon säger något överhuvudtaget.

Nu är klockan redan 19. Esther lekte hon en kompis efter att vi ätit mellis så tiden har rullat på. Sören håller på att förbereda årets julkort på övervåningen men jag hoppas att han kommer ner snart. Han är så fantastisk min man och idag har jag verkligen tackat Gud att just jag får vara hans fru och att jag får vara Esther och Lydias mamma, vilken gåva.

Sedan kommer andra dagar så mitt tålamod inte räcker och man har lust att göra något annat med tjejerna för deras envishet är enormt påfrestande ibland, men idag har det varit ljuvliga båda två, inklusive Sören.

En fortsatt trevlig 2:a advent önskar jag er som läser detta.

Ulrika