Familjeutflykt till Hågelbyparken!

I fredags efter att Lydia hade varit på inskolning på förskolan och sovit middag så packade vi ihop lite fika och åkte till Hågelbygården utanför Tumba.  De hade lovat regn enligt väderprognosen men eftersom det var uppehåll så chansade vi och åkte. Tur var det, för vi fick en jättemysig och trevlig familjeutflykt. Det känns som att man verkligen vill ta vara på varje dag som man kan vara ute och göra roliga saker tillsammans.

Väl där så tittade vi först på djuren.

Båda tjejer gillade att mata fåren och getterna med maskrosblad. Esther var modig från början och Lydia ville så gärna men kastade in ett blad och sprang skrattandes därifrån av förtjusning.

Esther pratar med lammet.

Ett lycklig Lydia har lyckats ge lammet ett maskrosblad.

Sedan var det dags att köra elbil. Efter att ha kikat när de andra barnen åkte så uppskattade vi att polisbilen hade bredast säte. Tur var väl det för Lydia skulle ju naturligtvis också åka med. Hon nöjde sig dock med att bara åka med och bråkade inte om att få hålla i ratten. Tur att hon insåg sin begränsning där.

Lydia var VÄLDIGT mån om att få hålla om Esther för hon kände hur trångt det var och även att det fanns  risk för att ramla av.

10 kr för 5 minuter tyckte vi var helt OK. En annan flicka ville inte ens köra upp sina pengar så Esther fick ta över körtiden som var kvar i den gröna bilen.

Utanför körbanan fanns denna fågellägenhetsholk. Sören tyckte den var cool så jag tog en bild.

Här kan en hel fågelsläkt bo tillsammans.

Sedan gick vi till en rolig lekpark där vi lekte över en timme. Lydia och pappa hittade en rolig flygmaskin där båda fick plats. Esther satt på hästarna som tog näsan hela hennes uppmärksamhet i parken.

Två roliga rutschkanor fanns och Lydia åkte naturligtvis i båda. Här är pappa beredd att fånga sin lilla Lydia

Lydia i full fart!

En av Esther favoritlekar nu är kurragömma. Var vi än är så vill hon leka det. Här har hon just hittat pappa som hade gömt sig.

 Ett , två , tre, fyra, fem, sex, sju, pappa nu kommer jag...........

Så här lycklig kan man bli om man får lekakurra gömma med sin älskade pappa Sören!

Bilden nedan gillar jag. Tycker den ser ut som en bild från en modetidning.

Efter mycket lek i parken plockade vi fram vårt fila som idag bestod av varmkorv med bröd och dricka.

Lydia har ÄNTLIGEN lärt sig suga med sugrör.

Efter ett besök hos fåren igen så hittade vi till stallet där vi tittade på hästarna. Pappa och Esther tittade in i alla boxar och efter en stund vågade Etsher klappa hästarna på mulen.

En lycklig Esther som just fått sig "ett nafs" av hästen.

Vi kom verkligen till stallet i rätt tid för alla djuren skulle in dit och kom i parad utanför. Det såg faktiskt ganska roligt ut och tjejerna tyckte det var jätteroligt att sitta på första parkett och titta

Vi fick dock lov att hålla oss en bit ifrån eftersom vissa djur kunde sparkas.

Trötta och nöjda åkte vi åter hem till vårt gula lilla radhus och på kvällen kunde vi tacka Gud för en underbar dag som vi fått tillsammans.

Ulrika

En eftermiddag på Tom Tit i Södertälje

Esthers sommarlov börjar gå mot sitt slut, bara en vecka kvar. Den 26:e börjar hon på en ny avdelning på förskolan och då på den allmänna varianten som är gratis från 4 år. Fram till vi båda fått jobb har vi möjlighet att använda oss av den. Lydia är på sin andra inskolningsdag med pappa nu och det är så skönt att pappa kan ta den. Dels för att han får en möjlighet att se hur det är och dels för att jag tyckte att det var ganska jobbigt i slutet av inskolningen med Esther som då var så ledsen. Hoppas verkligen att det kommer att gå bättre för Lydia.

I början av veckan var vi på Tom Tits experiment i Södertälje. VI hade fått fribiljetter av barnens gudmor som jobbar på deras förskola. Det var tur för det är inte billigt att gå in där, 195 för vuxna och 145 för barn.

Även om vi hade en jättetrevlig eftermiddag kan jag lugnt säga att det var en anings överkurs att vara där med Lydia.

På avdelningen för människokroppen hittade vi mycket spännande att titta på.

Här undersöker Esther ett finger och hur nageln sitter.

Här försöker mamma Ulrika undervisa hur det lilla barnet växer i mammas mage.

Lydia med en fullgången bebis. Ännu så länge har Esther varken undrat hur bebisen hamnat i magen eller hur den kommer ut.

Det finns verkligen många avdelningar och våningar att gå runt och titta på.

Inne på en annan fanns en slags hoppgunga som man fick åka/hoppa i. Först stod Esther i kö men sedan var det dags att kliva i selen eller vad man kan kalla det. Hon var en liten hoppare men det gick även om det inte fungerade att stänga den översta knäppanordningen pga att hennes ansike var där.

Helt oräddåkte/hoppade hon iväg med stor iver och glädje.

Här nedan kan ni se att selen var en anings stor.

Sedan kunde man gå in i en spegelavdelning som var som en labyrint. Även som vuxen blev man helt förvirrad och till slut visste man inte vem som var en självpga av alla speglarna. Sören och jag fick hålla i barnen i händerna så de inte skulle springa in i en spegel.

Mamma, vem är den riktiga Esther?

Ja här på bilden kan man lätt se men när man väl stod där var det inte alls så lätt.

Till slut gick vi ut på gården för att hinna se lite av allt som finns där innan de stängde.

Här står Esther och pappa vid ett rör där det sprutar ut MASSOR med luft

i en enorm hastighet. Lydia blev jätterädd och ville inte alls vara där medan Esther tyckte det var jätteroligt.

Finns det några fler än jag som tycker att det är dags för pappa att gå och klippa sig??

Efter en lyckad eftermiddag avslutade vi med en tidig middag på Thairestaurangen i Weda. Inte så tjusigt ställe men det var verkligen gott. Lydia var klar på 2 minuter så man kan inte säga att det blev någon "lugn och romiddag" precis. Esther åt med god aptit medan Lydia rullade runt på golvet och försökte öppna all plast på alla tandpetare. Sören och jag  stressåt med som sagt, gott var det.

Ulrika

Äntligen fick jag åka till Ullared!

Förra veckan fick jag efter att ha längtat länge åka till Ullared. Min väninna Linda som bor på gatan brevid mig var och hälsade på sina föräldrar i Mjölby och jag var hos mina svärföräldrar i Norrköping så vi passade på att åka när vi ändå var en bit på väg. Jag vakande tidigt och kom faktiskt iväg redan 05:20 från Norrköping. Det var soligt och tomt på vägen så det var bara att blåsa på. Otroligt vad långt man kommer när det är motorväg hela tiden och man kan köra 120, det är annat med Norrland som jag är van vid.

Väl i Mjölby svängde jag av motorvägen och hämtade upp Linda som hunnit koka kaffe och göra äggsmörgåsar ( tusen tack för det Linda). När jag fick en kompis att prata med utan att våra barn hela tiden stal vår uppmärksamhet så gick det ganska fort. Vi stannade till vid en rastplats och fikade, sedan kom vi fram straxt efter 9. Det var MASSOR med bilar på den enorma parkeringsplatsten men ingen kö vid ingången. I början var det rätt lugnt men redan efter en timme så var det verkligen mycket folk i butiken. Det gällde att vara fokuserad och titta på det man var intresserad av (som då var ganska mycket). Tur att våra kära män var hemma med barnen. Ganska snabbt hamnade vi på barnkläderna och fyndade både strumper, underkläder, pyjamas, vantar, vinteroverall, fleecfodrade galonbyxor (för 39 kr). På leksaksavdelningen blev det också en hel del inköp. Helt perfekt att köpa presenter som barnen kan ha med sig på kalas och så naturligtvis födelsedagspresenter och julklappar till barnen och vissa andra utvalda.

När jag såg avdelningen med tavlor ställde jag vagnen och gick dit för att det var så trångt i gångarna. När jag skulle gå tillbaka så var vagnen bara borta. Jag gick gång och och gång mer men kunde inte hitta den. Då fick jag lite panik med tanke på att vi då varit inne i affären och handlat c:a 4 timmar redan. Att börja om kändes inte som ett alternativ. Till slut efter mycket letande hittade jag den på en helt annan plats än där jagställde den. Oj vad lycklig jag blev då. Vid 12.30 kom vi på att vi ar jättehungriga och vi dividerade fram och tillbaka hur vi skulle göra. Skulle vi våga lämna vagnarna och gå ut och äta eller skulle vi nöja oss med en korv i det lilla trånga fiket? Då kom jag på att det fanns två äggmackor kvar i väskan och föreslog för Linda att vi skulle ställa oss i någon gång där det inte var proppfullt med folk och snabbt äta. Linda var inte riktigt med på min idé med att äta egen mat i varuhuset men efter lite övertalning så gjorde vi de och snabbt gick det så ingen såg nog. Sedan var vi fulla med energi att shoppa några timmar till.

En lycklig, nöjd och trött Ulrika

När det väl var dags för kassan ( det fanns 62 st) var det bara två före oss i kön så det kändes riktigt bra. Tur var dock att jag köpte en JÄTTEVÄSKA som jag kunde packa det mesta i. Vår ständiga fråga var om vi skulle få med oss allt hem från våra respektive destinationer eftersom vi hade resväskor, barnvagnar och annat i Mjölby och Norrköping   men det gick jättebra.

Tusen tack Linda för en jättetrevlig och innehållsrik dag.

När vi väl hade betalat och kommit ur affären var klockan över 16 och vi var SUPERHUNGRIGA. Då var det skönt att få sitta i en stol och äta mat. Fläskkarregryta med ris och broccoli har nog aldrig smakat så bra.

När vi sprungit i lite andra affärer som fanns utanför och vinkat till våra familjer i en "vinkruta" som man kan se på nätet så packade vi in allt i bilen och åkte en bit men vi var trötta. Jag körde första biten så Linda kunde vila. Sedan tog hon över och körde till Mjölby. Då hade jag bara 45 minuter kvar till Norrköping och det gick bra men det var SÅ SKÖNT att få lägga sig den kvällen. Ullared gav dock mersmak så det skall inte få gå så länge som det gjort mellan förra gången jag var där och denna.

Hälsningar Ulrika

Här pågår det kräftskiva på gatan!

Klockan 18:45 började alla bära ut sina bord och stolar och efter dukningen så åt vi gott tillsammans. Jag är ju väldigt allergisk mot skaldjur så jag hade varit och köpt en grillad kyckling, klyftpotatis och hallomiost och det var väl lika gott det. Festen pågår fortfarande med musik och discolampor så Esther vill absolut inte gå in fastän det är sent. När jag förslog att hon skulle komma in och lägga sig så sa hon: -Men mamma, det är alldeles för roligt för att gå och sova. Då kunde mitt mammahjärta inte tvinga henne så hon är glatt ute och festar. Lydia somnade som en stock i vagnen straxt efter 20.

Lydia satte glatt på sig hatten hon fick.

När maten var slut på tallriken kunde inte några barn sitta stilla utan sprang och lekte.

I en trötthetssvacka kom Esther och satt i mitt knä en lång stund men nu hör jag henne skrattandes där ute. Antar att hon tar sovmorgon i morgon.

Nu undrar nog Sören vart jag tagit vägen så det blir att avsluta här.

Sommarkvällshälsningar Ulrika

Tänk att ha fått vara gifta med varandra i 50 år!

Förra veckan var vi i Norrköping och träffade barnens farmor Inger, farfar Jörgen, kusin Sharon, kusin Camilla med barn och en hel del andra vänner. Två av Sörens ungdomsvänner fyllde 40 år och vi var bjudna på deras fest.

Fredagen den 6:e augusti firade mina svärföräldrar 50-årig bröllopsdag, de ni!

GRATTIS INGER & JÖRGEN

 till dessa innehållsrika år ni haft tillsammans. Jag vet att ni tackar Gud både för varandra och för de ni fått vara med om både som äkta makar, som föräldrar till Ing-Marie och Sören ( min älskade make) och som medarbetare för Guds rike.

Vi hoppas och ber att ni får många fler år tillsammans.

 1961 åkte de som nygifta 23-åringar till Thailand för att arbeta som missionärer. 1997 flyttade de åter hem till Norrköping där de fortfarande bor. Sedan dess är det bara på kortare uppdrag till Thailand och undervisar på bibelskolan och förbereder den resa de anordnat under många januarimånader.Då har alla som är intresserade möjlighet att under några veckor följa med och besöka barnhem, missionsprojekt och underbara stränder tillsammans med erfarna reseledare som kan språket, kulturen, maten och mycket annat.

 För de som är intresserade finns möjlighet att i januari få åka med på den troligtvis sista av Inger och Jörgen anordnade gruppresan. Då har de varit i Thailand i 50 år. Maila mig om ni vill få kontakt och mer information.

INGER & JÖRGEN

 på deras 50-åriga bröllopsdag

Vi är glada att ni finns för oss och ber för oss och vår framtid.

Vi hann även hälsa på Britta och Kristoffer och deras barn Alice och Algot.

Att lyssna på pappa Sörens saga var poppis.

Min underbara familj som jag älskar mest av allt.

Precis som när Esther var 1,5 år har också Lydia blivit lockig. Hoppas det får förbli så. Esthers lockar försvann tyvärr men kanske kommer de tillbaka i tonåren, vem vet?

Just nu har Esther en komis här och det är SÅ ROLIGT när det fungerar. De har lekt sedan 9:30 och nu är klockan 13:15. Varken Sören eller ja har behövt säga till dem en enda gång, så skönt. Nu vill de gå hem till kompisen så jag skall gå ner och följa med dem. Mer Norrköpingsbilder kommer senare..

Sommarhälsningar Ulrika

Lite tillbakablickar från semestern!

Sedan vi kom hem från Norrland har Sören fortsatt med sovrumsrenoveringen. Han har dragit ner tapeter, spacklat och slipat hela dagarna. I helgen som var blev det ÄNTLIGEN dags att måla 3 väggar och igår tapetserade han fondväggen. Bild kommer i nästa blogg.

Kände att jag ville lägga in de sista bilderna från Norrlandsresan och från Spikarna på Alnö där tjejerna och jag besökte min "norrlandsstorasyster" Maria. Barnen trivdes som fisken i vattnet där för det finns så mycket roligt att göra. Maria har kvar sin gamka kiosk hon byggde med sin lillasyster för många år sedan. Där lekte tjejerna affär med stor inlevelse och glädje.

Lydia passade även på att provköra en trambil. Här samtalar hon med Maria.

Eftersom Spikarna är en liten ö med undebar omgivning tackade vi genast ja när vi blev erbjudna en båttripp runt ön. Tur vi hade packat in tjejernas flytvästar.

Marias dotter Mikaela var så snäll och körde oss runt i båten.

Esther trivdes så bra tillsammans med Maria i båten.

Tusen tack min fantastiska "norrlandssyster" Maria att du gav oss denna fina upplevelse.

jag tycker så mycket om DIG!

Väl hemma i Nykvarn igen packade vi upp så mycket vi orkade av packningen. Barnen lekte så fint men när det varit tyst länge började vi misstänka att det var något bus på G. Inne i köket hittade vi Lydia som också packat upp alla saker i frysväskan. Där fanns även hennes gröt som hon hade hällt ut över golvet. I pulvret satt hon och lekte och smaskade. Tur att det finns dammsugare.

Det blev en ordentlig avtvättning för Lydia del innan alla somnade gott i sina egna sängar.

Nu funderar vi på hur vi vill ha det i vårt nya sovrum. Vi planerar att äntligen köpa en sängram men att välja är inte lätt. Annars så funderar vi också mycket på framtiden när det gäller jobb och bostad. Jag är v äl den som är ivrigast för att få veta hur hösten skall se ut. Sören han är lugnet själv och väl helt övertygad att det kommer att lösa sig till det bästa när tiden är inne. Som tur är har vi Gud att lämna över allt till och Han har lovat att försörja oss med det vi behöver för dagen. Blott en dag, ett ögonblick i sänder...........

Allt gott

Ulrika