Igår fredag klev hela familjen ut ur dörren till vårt radhus kl 6:50. Vet inte om vi åkt iväg tillsammans så tidigt någon gång. Pappa körde Esther till dagis och jag och Lydia åkte till Huddinge sjukhus där Lydia skulle göra en DMSA-njurscintigrafi pga att hon hade urinvägsinfektion i så tidig ålder. För några månader sedan var vi iväg och gjorde ett vanligt ultraljud och nu fick vi alltså en kallelse till denna undersökning. Först fick Lydia Emlasalva på 4 ställen. Efter en timmes promenerande i sjukhusets korridorer så fick vi komma tillbaka till avdelningen och sätta dit en "infart" som man har när man sätter dropp. En tjej höll i dennes arm och en annan försökte och försökte att få in den lilla plastslangen i Lydias blodkärl. Själv höll jag Lydia i knät samtidigt som jag blundade. Oj vad hon skrek när de började . Systrarna var så snälla och frågade om Lydias favoritsånger så de sjöng och sjöng Lilla snigen och Imse vimse spindel. När de till slut var klara och jag tittade så såg det ut som värsta blodbadet på Lydias kropp. Otroligt vad mycket blod som kan spruta ur det lilla kärlet men systrarna sa att det hade gått bra. Sedan lindade de in hennes armar och handflator i gasbinda för att hon inte skulle lyckas få bort "infarten". Nu fick vi gå till en helt annan avdelning där de sprutade in en isotop genom infarten. De var två fulla sprutor men det gick bra. Lydia satt så snäll i min famn och sa inte ett knyst. Sedan fick vi ledigt och skulle infinna oss där igen efter 3 timmar. Då åkte vi hem till mormor och vilade och åt lunch. Sedan var det dags att åka tillbaka och då tog vi med oss mormor och tur var väl det för att få Lydia att ligga still i hela 15 minuter utan att röra sig skulle varit svårt för mig själv. Vi fick lägga henne på en brits i ett slags stort täcke som innehöll små små lätta kulor, typ som i en sackosäck. De svepte in Lydia i den med armar och huvud utanför. Sedan öppnade de en ventil som gjorde att alla luft sögs ur. Kvar blev ett stenhårt paket innehållande vår lilla Lydia som inte kunde röra en fena. Som tur var hade de en liten tv som Lydia kunde få se på och som tur var fanns det en Teletubbiesfilm att välja till henne. Men lite leksaker som vi lekte med ovanför hennes huvud och med mormors hjälp så lyckades även dessa 15 minuter att passera hyfsat fort. Vid några tillfällen blev hon jätteledsen men det fick att leka bort. Skönt var det i alla fall att plocka upp min lydia från britsen och ta på kläderna igen och åka hem.
Straxt efter vi kom hem kom också pappa och Esther. Vid matbordet tyckte jag att Esther var lite varm så jag hämtade tempen och mycket riktigt hade hon 38,8 grader. Inte så mycket för henne så ingen hade ens märkt det på dagis. PÅ hemvägen från sjukhuset stannade vi till och handlade lite på Ica MAxi och då köpte jag en sparkcykel till Esther. Hon har vid ett flertal tillfällen lånat grannens så jag kände att jag vill ege henne en egen. Pappa och Esther skruvade ihop den efter maten.
Men sedan var hon så febrig och trött att hon somnade så det var inte förrän idag som hon tog sin premiärtur ute.
Esther på sin sparkcykel tillsammans med mormor och Lydia
Sedan blev det en tur till en av våra parker. Här en lycklig Lydia.
En lycklig Esther på samma ställe när hon var 12 månader.
Ulrika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar