söndag 5 januari 2014

En tillbakablick!

Gott nytt år!
Tänk att det är ett nytt år med nya möjligheter nu.
Själv har jag varit ledig från den 23:e ( förutom ett litet inhopp den 24:e) då vi firade Lydias 5 årsdag.
På tisdag börjar en ny termin och det ser jag fram emot, men jag har också njutit av  ledighet och frånvaron av en pipande alarmklocka på morgonen. Under dagen har jag suttit och letat efter en mapp på datorn för att kunna göra en ny lista till öppna förskolan. Då hittade jag en fotomapp som hamnat på helt fel ställe på datorn. Kunde inte låta bli att lägga upp några av dess bilder. Tänk vad barnen växer upp snabb. Jag som hade väntat på bebistiden så länge, ja faktiskt i dryga 15 år, jag skulle gärna hoppa in i en tidsmaskin och förflyttas tillbaka i tiden till dessa bilder togs. Det är med STOR  glädje och tacksamhet som jag tittar och minns. Jag är också så otroligt glad att just Sören är pappa till mina barn för han är en fantastisk sådan.




Den här bärryggsäcken eller vad det nu heter, köpte jag billigt på en barnbasar och den var verkligen väl värda sina pengar. Perfekt att ha lillasyster i när vi var både på OAS-möten och i skogen.

 
Mammas och pappas lilla gullunge på foodcourten  i Norrköping.
 

Något som Esther haft sedan hon var liten är sitt stora djurintresse och vänskapen till den lilla söta killen på bilden under.







Linda, jag är så glad över alla våra stunder i parken, i skogen, på lekplatserna, på Torekällberget, på öppna förskolan, babysången på alla shoppingturer och annat vi gjort tillsammans med barnen.

Jag är självklart också glad för alla andra fina, trevliga mammor, pappor och barn som vi fick förmånen att lära känna under Nykvarnstiden. Många minnen tillsammans med er finns väl bevarade i mitt hjärta.




Här har stora fröken satt alla hårspännen i håret samtidigt. Blir lite nostalgisk när jag ser vårt förra hem, radhuset i Nykvarn. Även fast vi nu har ett större hus med större tomt så kan jag längta tillbaka. Vi hade vår lilla altan på framsidan där vi ofta var och där kunde vi heja på alla som gick förbi. Barnen hade alltid lekkamrater precis utanför staketet och vi vuxna hade ofta andra föräldrar att prata och umgås med i de olika parkerna som fanns på väldigt många ställen.

Tänk att denna lilla tjej är drygt 7 år idag och har gått första terminen i 1:an i skolan. Hon funderar MYCKET på livet och tillvaron. Idag kom hon och ville veta hur gammal jorden är. För några dagar sedan undrade hon hur alla människor skall få plats i himlen. Jag ser med stor spänning fram emot fler frågor även om jag inte kommer att kunna svara på dem alla.

Ulrika