Efter lunch insåg jag att vi behövde en hage där tjejerna kan sitta och klappa och leka med kaninen. Sagt och gjort, jag åkte till City Gross och köpte tre förpackningar med kompostgaller. Vår snälla granne hjälpte mig att få ihop dem med små runda fjädrar. Hagen uppskattades verkligen av både Pokymon och tjejerna. Han gjorde riktiga glädjeskutt och hoppade över Esthers hemmagjorda hinder.
Allt var frid och fröjd tills Pokemon stack ut sitt lilla huvud mellan gallret och på en hundradels sekund även tog sig ut på andra sidan och tyckte det kändes fantastiskt att vara en fri kanin någon minut. Nu blir det att fundera på hur vi skall göra den rymningssäker.
Esther njuter av att klappa på sin kaninunge.
Se så tjusiga hopphinder man kan tillverka av toarullar och tjocka sugrör från IKEA. Detta och MÅNGA till tillverkade tjejerna i väntan på att kaninungen skulle komma. Det var en lång väntan från julafton till påskafton.
Nu har Pokymon fått gå in och lägga sig i sin bur som han verkar tycka om.
Allt gott
Ulrika
