Mina två små prinsessor!

Idag har vi haft en lugn hemmadag och varit tillsammans med tjejerna.

I allt fixande med huset så känner vi ibland att de önskar att vi hade mer uppmärksamhet på dem så idag har jag legat i soffan och varit sjuk och blivit omhändertagen av två små sjuksystrar.

Efter lunch blev det duschning och sedan fixade jag till dem till två små prinsessor för på eftermiddagen var de båda bjudna på 6-årskalas hos en dagiskompis.

Mina tjejer är ju inte så mycket för prinsessor med idag var de med på noterna och tog med stor glädje och inspiration på sig sina klänningar. Lydia fick ett utbrott för att allt kliade med efter att vi bytt klänning så gick det bättre.

Så här får jag presentera prinsessan Esther Ingrid

                                              En sessa med lite finurlig blick!

Lite mer allvarsam!

                                          Sen kommer lillsessan Lydia Sara Elisabeth

                                                       Lite mer allvarsam!

Fröken sprallig!

Våra små prinsessor som ger oss så stor glädje och så lite sömn på nätterna.

Tänk att de oftast fortfarande håller på att vakna när de skall sova.

Idag pratade Sören och jag om hur livet kommer att se ut som pensionärer. Ja visst är de ett antal år kvar men tiden går fort. Jag undrar hur vår relation kommer att vara då när man får mycket mer tid för varandra ( hoppas jag).  Kanske bor vi på Södermalm i en lägenhet då. Jag har nämligen stått i en bostadskö sedan 1981 så då kanske jag är långt framme i kön och får möjligheten att hyra en i stan.
Ja även om vi trivs här på västkusten har jag mycket svårt att tänka mig livet som pensionär här, men vem vet, man kanske ändrar sig? Då önskar vi också att vi fått barnbarn så vi får gosa med bebisar igen och köra barnvagn. Men jag har verkligen talat om för Esther att man måste hitta en lika bra pappa som Sören innan man kan få barn och det har hon lovat. Vi har redan bett till Gud för tjejernas blivande makar så jag hoppas att de dyker upp i rätt tid ( om det nu finns någon sådan).

Nu väntar en aktiv vecka med många spännande arbetsuppgifter. I morgon blir det "Sommarskoj" för barnfamiljer i sommarkyrkan i Kungälv.
Önskar er en fin vecka alla mina bloggvänner.

Ulrika

GLAD MIDSOMMAR ÖNSKAR FAMILEJN ALGESUND

GLAD MIDSOMMAR ÖNSKAR FAMILJEN ALGESUND!

Just nu förbereder Sören maten vi ska ha med oss till midsommarknytkalaset vi skall på. Själv så har jag ägnat förmiddagen åt att börja sortera kartonger i källaren. Jag var först och främst på jakt efter en  prinsessklänning som Esther ska ha på sig på ett kalas hon ska till på söndag.

I veckan som gått blev det ju faktiskt lite solsken som förgyllde vår tillvaro. Efter kvällsmaten i onsdags åkte vi ut till havet och myste en stund. Det gäller ju att ta vara på möjligheterna nu när vi bor på västkusten.

 Lydia fortsatte att posera framför kameran med sin speciella stil.

Esther är lite lugnare på klipporna. Hon gillar att titta på maneterna som simmar omkring i vattnet. Lydia hade valt en bok vi skulle läsa på klipporna men det var nog Esther som var mest intresserad och satt sill och myste med pappa som läste.

En stund var det dock båda tjejerna som satt och lyssnade på Mamma Mu. På hemvägen somnade båda tjejerna i bilen, helt efter mammas plan. Äntligen fick mamma och pappa en stund för oss själva i soffan.

Sömn har verkligen varit en bristvara denna vecka. Båda tjejerna har vaknat och inte kunnat somna om, vilket de alltid brukar göra annars. Att vara 4 i vår säng är inte heller en höjdare om man skall sova ordentligt. Jag vet inte hur många gånger jag bytt säng för att kunna sträcka ut mig. De brukar gå eftersom speciellt Lydia brukar somna om snabbt och då inte vet att jag går till en annan sängplats. Detta gick inte denna vecka så jag har sovit med Lydia i 80centimeterssäng och det är trängt. När jag trodde hon somnat smög jag tillbaka med inte hade hon somnat. Då låg hon och skrek efter mig men eftersom jag inte orkade resa mig bytte hon och ropade pappa som snällt fick gå dit och lägga sig. Det fungerade en stund men sedan ropade hon på mamma som gått in till Esthers tomma säng för att kunna sova. Då inser Esther att hon ligger ensam i vår stora dubbelssäng och även hon börjar ropa. Det slutar med att Lydia gråtande kommer in till mig i Esthers säng som i alla fall är 90 cm bred och pappa får gå tillbaka till Esther i vår dubbelsäng. Denna rundvandring mellan våra sängar pågick mellan 02-04:30 och sedan ringde Sörens väckarklocka 5:30. Dem dagen efter förstår jag inte hur vi klarade av. Jag varnade förskolepersonalen att de kunde somna men icke, de var full fart i alla fall på tjejerna och inte somnade de tidigare än vanligt kvällen efter. De är verkligen små duracelltjejer som kan gå hur länge som helst utan att behöva vila. Nu skall vi njuta av att vara lediga tre hela dagar tillsammans.

Önskar er en bra dag.

Ulrika

Lydia Algesund poserar framför kameran!

Igår berättade jag för mina Facebookvänner att jag  hade varit i skogen men mina tjejer. Att gå dit en fin sommarkväll då ljuset är så fint blev perfekt för  en fotostund. När jag frågade tjejerna om de ville med blev det ett högt JAAAA mamma det vill vi. Efter lite fix med hårdet så fick de välja kläder och så gick vi. När vi väl kommit dit i finskor och allt blev Esther kissnödig och vill gå hem på toaletten. Jag föreslog en naturtoa eftersom vi precis klättrat upp i skogen dit jag ville. Men det gick absolut inte. Men MYCKET övertalning gick hon med på det och det var skönt för så roligt är det inte att släpa upp min fulla kasse med kamera och annat och två barn i finskor. När Esther väl bestämt att hon vill ha fotostund med mig gillar hon att posera framför kameran. Hon är ganska med på noterna och lutar huvudet hitåt och ditåt efter min önskan. Men Lydia är det annorlunda. Det finns ingen i hela världen som kan bestämma vad hon skal göra och inte. Jag hade som målsättning att ta några fina syskonbilder men det hade Lydia absolut inte lust med. Esther försökte smyga sig fram och ställa sig bredvid henne ( efter att ha försökt hålla om henne x antal gånger) men det gick min lilla älskling inte med på.

-När är det min tur mamma, frågar Lydia, medan jag fotograferar Esther på en sten?

När hon är på hugget gäller det att fånga det ögonblicket så då fick Esther vänta en stund.

Här är resultaten.

Får jag presentera:

LYDIA ALGESUND 3,5 ÅR

en tjej med mycket go som vet vad hon vill och inte vill.

Hon gillar sin storasyster, att busa med pappa, att gosa med mammas arm, leka med pladoo, sjunga och spela gitarr och mycket annat. Hon planerar även att flytta till "Stottolm" framöver och önskar sig en skateboard i födelsedagspresent.

Önskar er en trevlig solig dag. Ja det är faktiskt riktigt fin och skönt väder idag.

Ulrika

Lite olika tankar.

Var är sommaren?

Tur att jag inte har semester ännu. Det blåser och är inte varmt. Tänk så många som längtat så länge efter ledighet och sol och så kommer den aldrig. Eller är det jag som är dålig på att vänta?

Jag tänker på alla som lägger ner stora pengar på att bygga fina altandäck, bygga pooler, alla fina båtar som just sjösatts, alla  sommarstugor och alla människor som har stora förväntningar på att sommaren skall bli precis så som de önskar. Tyvärr kommer inte alla att få sina drömmar uppfyllda. Tänk så viktigt det är att vi inte bygger våra liv och våra förväntningar på bara semestern.

Vårda dina relationer även i vardagens gråa regniga dagar för det är det som är viktigt.

Fyll lite extra då och då i din partners "kärlekstank", läs en extra saga för barnen och ta tid att lyssna på deras frågor och funderingar.

När barnen var bebisar ville jag inte att de skulle bli stora. Jag hade längtat så länge att få bära dem i min famn, köra dem i barnvagnen, mata dem, köpa gulliga bebiskläder mm. Jag kunde bli riktigt upprörd när någon med stora barn sa:- Ulrika, du skall se att det är ännu roligare när dina tjejer blir större!

Det var ju helt fantastiskt med en bebis som jag längtat efter så länge, hur kunde någon komma och säga att det skulle bli ännu bättre sen när det var som en dröm för mig då?

Att få en nyfödd liten bebis i famnen som man längtat efter var verkligen helt fantastiskt ( och jobbigt ibland). Men nu vet jag att det fortsätter att vara fantastiskt. Att få vara med sina barn och få uppleva deras framsteg att få  se dem lära sig gå, cykla, läsa mm. Att få dela deras funderingar om livet tillvaron och tron är en gåva. Vår uppgift som föräldrar är att rusta dem för framtiden, vägleda,

uppmuntra deras gåvor,  lära dem bli bra medmänniskor och låta dem få höra om vår skapare och Gud så att de får möjlighet att utveckla en egen relation med Honom.

Jag njuter av att idag få vara mamma till en klok, livsglad djurintresserad 5,5 åring och en smart, glad, "allt som rullarintresserad" 3,5-åring med en megastark envishet. Jag gläder mig i hjärtat att förhoppningsvis få följa dem länge i livet.

Min bebisabstinens kan jag idag tillfredsställa när jag jobbar på Öppna förskolan. Då suger jag i mig lite bebisgos varje vecka och tycker det är ganska skönt att lämna tillbaka dem när samlingen är slut.

ESTHER & LYDIA ni är mina underbara gåvor från vår store Gud.

Jag älskar er så mycket.

Förra veckan började pappa bygga vår lilla sandlåda i trädgården. Först hade vi inte tänkt att göra någon eftersom tjejerna är ganska stora, men när Lydia tog sin hink och spade och gick och satte sig på vägen och skrapade ihop lite småstenar så kunde jag inte låta bli att handla en.

När de inte leker med den får det bli en fin rabatt i stället. Nu väntar vi bara på lite mer sand än vi har nu, men den är i alla fall fullt lekbar,

Nu är det snart dags för pappa att gå ut och montera ihop vår nya gräsklippare vi fått lov att köpa. Med så mycket mossa som vi har gick det inte att köra med handjagaren.

Allt gott

Ulrika

Jag önskar hon vore en duva!

-Jag önskar hon vore en duva, säger Esther helt plötsligt när vi sitter vid matbordet och håller på att avsluta vår måltid. Vem då, frågar jag? Då berättar Esther att hon önskar att mormor vore en duva för då kunde hon snabbt flyga hit, och när hon landar kunde den förvandlas till min mormor. Hoppas du känner dig välkommen i morgon, mormor Ingrid även om du inte flyger hit. Ja för i morgon kommer mormor, men inte som en duva utan som en mormor som åker tåget från Stockholm till Göteborg. Det skall bli roligt att hon kommer för barnen uppskattar verkligen att leka tillsammans med henne även om det skiljer väldigt många år emellan dem.
Självklart ser jag också fram emot att hon kommer och är tillsammans med oss och får se huset som renoverat. Jag anar hon hon tycker det är väldigt stor skillnad mot när hon såg det i februari då alla väggar var nedtagna och det såg ut som ett stort kaos.

-Mamma, när vi inte skall bo här längre utan flytta till ett annat hus, då vill jag.........................
-Men lilla gumman tänker du flytta, svarar jag Lydia som började prata om en till flytt ( innan vi fått iordning allt här) -Var har du tänkt och flytta då lilla älskling, frågar jag? Svaret är klockrent.
-Till Stottolm ( läs Stockholm) såklart, svarar hon helt självklart.
-För då kan jag hälsa på mormor ofta.

Ja att barnen saknar sin mormor ( och famor och farfar också) är helt klart. De hör ju andra som skall till sin mormor, morfar, farmor och farfar ganska ofta  så visst är det naturligt att längta efter dem.
Tyvärr är de,t det negativa med att flytta till denna kusten, att ha långt till dem som man älskar.

Vi saknar er mormor, famor och farfar och norrlandsmormor Lisbeth.

Kram från oss på andra kusten.

Familjefest med hoppborgar i Ytterby kyrka!

För alla er som bor på Östkusten kan jag berätta att solen skiner från en klarblå himmel på Västkusten. Stackars alla som sprungit Stockholm Maraton idag. Har sett på alla uppdateringar på Facebook hos min Stockholmsvänner att det nästan var dags att plocka fram vinerkläderna igen.

I morgon ska vi ha familjefest i Ytterby Kyrka. Vi börjar med familjegudstjänst med dop och sedan blir det grillning, tipspromenad och hoppborg och uppblåsbar hinderbana.

Min kollega hämtade hoppborgen och hinderbanan igår och för att vara säker på hur vi skall få upp dem i morgon så övade han i sin trädgård. Det gjorde att vi tillsammans med ett gäng av hans barnbarn kunde komma och provhoppa och klättra i eftermiddags. Det blev en mycket lyckad eftermiddag. Det är samma kollega som har alla fåren som Esther höll på att flytta in hos i tisdags, men idag tror jag att hon glömde bort att de fanns på andra sidan trädgården.

Mamma med sin älsklingstjejer!

 Lydia på sitt eget Hoppis och skuttis!

Esther tar sats och hoppar från trappan!

En lycklig Lydia med värsta smilet!

Lydia och mamma-gos!

Fortsatt gos!

En Lydia upp och ner!

.

Så här roligt kan ni få om ni kommer på vår familjefest i morgon kl 10 i Ytterby kyrka

Dessa kommer dock stå utanför kyrkan.

Hoppas vi ses!