Året som gått i bild och text. Gott Nytt År alla vänner och bloggläsare!

Detta har varit ett år med mycket väntan, spänning och en stor omställning i livet för oss alla fyra, när vi flyttade till västkusten.

 Jag tror att det var i januari förra året som jag såg en annons i Kyrkans Tidning som attraherade mig. Jag sökte både den och andra.






En kall dag på vårkanten tog jag tåget till Göteborg och gick på en intervju i Ytterby församling. Vilka trevliga medarbetare det fanns där, som verkade ha samma syn på bl.a. familjediakoni som jag.

Jag fick jobbet och då blev den stora frågan om vi skulle kunna tänka oss att rycka upp familjen från ett samhälle som vi trivdes väldigt bra i. Efter mycket bön och funderingar svarade vi ja. Nu satte allt igång på riktigt

Vi ringde mäklaren och det kändes väldigt konstigt när Sören spikade upp ”till salu”-skylten på vårt staket.  Oj vad vi fixade med radhuset innan fotograferingen och visningarna. Vi ”lightrenoverade” med hjälp av en firma och det blev riktigt fint. Sören var så duktig och fixade småfinish utanpå huset. Jag tror aldrig vi städat och plockat så mycket som inför visningarna men så gav det bra resultat också. Huset blev sålt och vi började läsa på Hemnet om hus i Kungälvs kommun.

 Den 10:e juni blev jag en mogen kvinna och eftersom vi var i Thailand när Sören blev en mogen man så hade vi en gemensam 40-årsfest den 11:e juni. Här och nu vill vi passa på att tacka er alla för den fina uppvaktningen

Anna och Astrid, mina kära vänner från Enhörnatiden. Ni betyder så mycket för mig. Känns tråkigt att bo så långt ifrån er, men ni vet att ni alltid är välkoma till oss på västkusten.

 Familjen Ceder, Stigberg och Henrixon, vi saknar er också. Det var så skönt att veta att ni fanns nära oss. Det var också trevligt att promenera förbi er med barnen och småprata lite om allt möjligt. Vi hoppas att vi även kommer att får besök av er i vår/sommar. Elliot och Edit, Esther och Lydia pratar om er då och då och skulle bli jätteglada om ni tog era föräldrar och kom till oss. Esther saknar sin "djurvän".

Dagen efter festen började vi att packa inför flytten.  Först röjde vi på övervåningen och nästan tömde den. Mycket gamla möbler och annat fick Pingstkyrkans second hand komma och hämta. Sedan fyllde vi garaget från golv till tak med banankartonger, som vi hämtade vid varje besök på en mataffär. Eftersom vi inte visste hur snabbt eller länge det skulle ta att hitta ett eget hus så packade vi på två sätt. Allt som vi skulle kunna vara utan upp till 6 månader packades i kartonger som markerades med ett stort kryss. Nu är vintern här, och vi har ett STORT behov av att få packa upp alla ”X- kartonger”.

På bilden så sitter tjejerna med mormor Ingrid bland alla kartongerna och tittar på film.

Det tråkigaste med flytten är att flytta från alla fina vänner som vi fått under våra år i Nykvarn. Det har känts jätteroligt och skönt att få ha haft Sörens kusin Anna och barnens gudmor med familj i samma område.  Att inte kunna gå till dem och småprata lite känns trist. Vi saknar er Anna, Uffe, Cornelia, Adrian och Edward.

 Att säga farväl till alla fantastiska fröknar på Sandtorps förskola var inte heller lätt. Det var med stor sorg i hjärtat vi sa tack och hej då. Det har känts jättebra att ha tjejerna där. Vi minns alla fröknar och barn där med stor glädje. Som tur är har vi fått en ny jättebra förskola där tjejerna går på samma avdelning och stormtrivs.

 Sören tog inskolningen och är den som oftast hämtar och lämnar, så nu är det han som har full pejl på allt som skall med till dagis och det är han som har koll på fröknarna och barnen bäst. Han är den som ser till att tjejerna äter frukost, borstar tänderna, kissar, och kommer iväg i tid på morgonen.  Det har varit väldigt skönt för mig att bara behöva koncentrera mig på nya jobbet utan att behöva tänka på lämningar och hämtningar.  På måndagar har tjejerna varit hos mig på Kyrkans barntimmar, vilket har varit väldigt uppskattat, både av dem och av mig

 Ett stort tack till barnens norrlandsmormor Lisbeth som åkte med mig och tjejerna ner när vi flyttade. Utan dig hade det aldrig gått så bra som det gjorde. Eftersom Sören jobbade några dagar efter att flyttlasset gick fick vi åka i förväg. Men vi var väldigt glada när han äntligen kom med ett extrasläp eftersom allt inte fick plats i flyttbilen

Den 16:e augusti började jag alltså som familjediakon i Ytterby församling

. Jag blev väl mottagen av både arbetskamrater och församling. Det känns lite annorlunda att efter 4,5 år som hemmamamma åter ta på mig diakonskjortan och gå till jobbet. Jag har hand om öppna förskolan, barntimmar, en grupp för låg- och mellanstadiebarn, familjegudstjänster och håller nu även på att starta upp verksamhet för alla barnens föräldrar.

Tjejkväll för trötta mammor, familjefrukostar, samtalsgrupp för kristna familjer och relationskurser är annat spännande som väntar framöver

 Efter några veckor på västkusten kom vår bästa vänner från Nykvarnstiden och hälsade på oss. De flyttade samtidigt som oss fast till Mjölby där de bygger ett nytt hus. Esther och Erik har varit vänner sedan de var 3 månader och de skiljer 3 dagar på dem. Jag har under min föräldraledighet umgåtts med både Linda och Lasse och vi har haft så mycket roligt tillsammans.
Här är Erik och Esther på stranden vid Aröd, ett ställe som vi gärna åker tillbaka till i sommar.

Eriks lillsyster Elina är bästa kompis med vår Lydia och nu har det just varit här en andra gång. Vi föräldrar fick mycket tid att prata och umgås för barnen lekte så bra tillsammans. Det känns hårt att det är 30 mil emellan oss när de är vara att ses och leka nästan varje dag. Jag saknar också alla handlingresor till ICA Maxi eller Coop som jag och Linda gjorde tillsammans. Tänk så trevligt att få en pratstund tillsammans i bilen och sedan shoppa och sedan få en pratstund till på vägen hem.

Här i Ytterby har tjejerna varit på mina kyrkans barntimmar och ibland har de fått vara med och sjunga med barnkören på familjegudstjänsterna.

Det är något som de uppskattat väldigt mycket.

Här är de fullt engagerade i en av rörelsesångerna som heter: Gud är inte liten, nej Han är stor, Han i mitt hjärta bor.

.När man är ny i Kungälvs kommun får man många olika rabattkuponger. Band annat till Universeum som verkligen var ett fantastiskt ställe. Här står tjejerna och tittar på en svärdfisk som kommer simmande i ett jätteakvarium.  För er som varit på Tom Tit i Södertälje kan jag säga att detta är något liknande men med så mycket mer saker, bl.a massor med levande djur. Har ni vägarna förbi Göteborg kan detta ställe varmt rekommenderas.

Nu väntar vi med spänning på vilket jobb Gud har tänkt att Sören skall få. Igår föll en pusselbit på plats. Från och med den 1:e februari har vi tillgång till vårt nya hus på Aspvägen i Ytterby. Det känns så skönt att veta att vi får ett eget hus efter nyår. Vi kommer att bo kvar här ett tag eftersom huset skall renoveras mycket innan vi kan flytta in. I sommar är ni varmt välkomna att hälsa på oss. Gästrum kommer att finnas i källaren så tveka inte, men ring gärna innan.   Vi har nu bara 12 mil till Ullared vilket ni gärna kan kombinera med en visit hos oss. Trevliga vänner har vi redan hunnit få vilket känns jätteroligt.  Vi ser med spänning fram emot vad nästa år har att erbjuda.  Till sist: Glöm inte bort vad julen handlar om. För drygt 2000 år sedan, i ett stall föddes Jesus, världens Frälsare.  Hans underbara frid önskar vi att ni skall få ta emot i jul och under hela nästa år.

GOTT NYTT ÅR OCH GUDS RIKA VÄLSIGNELSE ÖNSKAR VI ER.

Ulrika, Sören, Esther och Lydia Algesund