Idag blev jag välkomnad i Ytterby församling!

Idag har vi haft en underbar dag med värme, sol, gudstjänst och goda vänner på middag.

Det började med att jag åkte till kyrkan vid 9-tiden för att öva två sånger med kantorn.

Under gudstjänsten blev jag officiellt välkomnad som familjediakon i Ytterby församling.

Efter två verser i första psalmen fick jag komma fram och ställa mig framför altarringen. Där gav kyrkoherde Martin Lindh mig ett välkomstord som handlade om att få vara en tjänare för de människor jag kommer att möta. Sedan fick jag falla på knä och så kom flera personer från kyrkorådet fram och lade händerna på mig och så bad de för mig och min tjänst. Tänk vilket jobb jag har fått, men ett så engagerat kyrkoråd. När jag vände mig om för att tacka de som stod närmast såg jag "min mäklare" som även försöker hitta ett hus till oss. Det kändes fint att få förbön även av honom som jag hittills bara mött när det gäller att köpa och sälja hus. Naturligtvis uppskattar jag alla de andra också  men mäklaren kände jag igen efter alla "husprat" vi haft.

Sedan blev det kyrkfika då både Martin och min arbetsledare Tord sa några fina ord och kallade mig för 08-an. De brukar vara lite elaka mot 08-or ibland sa de men jag har lovat att ge igen om de bråkar för mycket.
Hittills har jag bara mött värme av alla västkustbor vi mött. Hoppas att de också kan ändra sin uppfattning om hur en Stockholmare är. Jag skall nog visa dem.

Gud ge mig frimodighet att vara den du skapat mig till.

Jag har märkt att jag har en hel del nya läsare här på bloggen. En kyrkorådsledarmot och hans man erkände att de var två av dem. Kanske är det någon annan som vågar visa vem ni är. 34 st idag och 37 st igår.
Ni kan väl skriva en rad på kommentarsfältet, bara för min skull.

Önskar er en ny bra vecka.
Själv så blir det premiär för mig imorgon på kyrkans barntimmar  där 9 st 3-5-åringar väntar och på öppet hus som är en kvällsverksamhet för låg och mellanstadiebarn. På tisdag och torsdag kör vi igång med öppna förskolan och det ser jag också jättemycket fram emot. Oj vad jag är glad att jag har nästan 5 års egen erfarenhet av att vara "mamman på golvet" vid sådana tillfällen. Det har verkligen varit familjediakoniutbildning på hög nivå. Nu kan jag säga att jag vet hur det är att vara småbarnsmamman som är så lycklig för sina barn men som samtidigt är så trött eftersom jag inte sovit många hela nätter på 5 år.

Nu skall jag sluta denna blogg på riktigt.

Ulrika