Vid handpåläggningen och förbönen tror jag verkligen att Guds Ande berörde ungdomarna och jag hoppas och ber att de skall fortsätta på vägen tillsammans med sin Skapare och Herre. Nu är denna grupp som jag jobbat med under terminen slut.
Ulrika tillsammans med arbetskamraten och prästen Ninni. För er som kikat noga på bilden och kan se att bandet som kallas stola hänger olika på oss. Då kan jag berätta för er som undrar att på en diakon så hänger den snett över axeln medan den på en präst hänger över båda axlar.
Efter jag var klar i kyrkan åkte jag till Sörkan som ligger ute i skogen vid en sjö. Där skulle våra tjejers syssling Cornelia döpas. Sören hade åkt i förväg med tjejerna så de hann vara med på själva dopakten som jag tyvärr missade. Det hade varit en fin stund med psalmsång, dopet och bön för Cornelia. Det var min väninna Ulrica Stigberg som förättade dopet. Jag hann som sagt till fikat och grillnigen så när jag kom väntade en mumsig hamburgare.
Även när man döps som stor får man ett dopljus med kristusmonogrammet på.
Cornelia med sin bästis Frida och lillkusinen Eliott.
Detta var det mest annorlunda med väldigt trevliga dopfikaplatsen jag varit på.
Cornelias pappa Uffe tillsammans med Eliotts lillasyster Edit som är Lydias jämnåriga kompis. Edit med familj har just flyttat till samma område som oss och det är vi VÄLDIGT GLADA för. Uffe är också våra tjejers gudfar.
Familjen Algesund vid grillplatsen. Esther ville dock inte vara med på bilden.
( I veckan som var var vi på en leksaksaffär i Kungens Kurva och där blev Sören intervjuad av Expressen och de ville också ta en bild på hela vår familj. Esther blev helt rasande och sprang iväg och grät krokodiltårar för hon skulle minsann inte vara med på någon bild som fotografen ville ta så där blev det också bara på oss föräldrar och Lydia. Om någon ser oss i tidningen kan ni väkl hojta till för det är inte den tidningen vi läser varjde dag direkt.)
Sörkan är en kåta som ägs av EFS i Södertälje och där i lekte barnen.
När mamma plockade upp lilla kameran ställde Esther i alla fall upp på en bild till mammas stora glädje
Sedan var det dags att vandra mot bilen igen. Man kan inte dra barnvagn dit så Lydia fick sitta på pappas rygg.
Esther stormtrivdes ute i skogen och tyckte att spången var ett jättebra fiskeställe där hon mer än gärna ville dröja sig kvar.
Jag tyckte att naturen var så vacker så det fick bli en bild utan människor också.
Lydia trivdes väldigt bra på pappas rygg.
Vår stora kamera är på reparation så jag har fått använda vår lilla gamla ett tag och med den kan jag ta bilder själv på oss och det gjorde jag här.
Nu har jag just vunnit en traderaaktion, en ny vårjacka till Esther för den gamla börjar verkligen bli för liten. Sedan har jag varit väldigt aktiv att sälja sådant som blivit för smått också så denna vecka har jag inkasserat hela 1600 kr och det känns bra. Jag fotograferar och packeterar och Sören åker till posten och kollar vad portot blir och lämnar in saker som skall skickas iväg. Detta är ett väldigt bra teamarbete. Jag gillar faktiskt att pyssla med sådant så jag funderar allvarligt på att starta någon slags firma som skulle kunna sälja både det ena och det andra.
Får de vad det kan blir, jag har faktiskt sökt ett jobb som skolfotograf med därifrån har jag inte hört något alls. För mig attraktiva diakontjänster finns tyvärr inte i vårt område, alla är norr om Stockholm så jag får snällt vänta eller vidga mina tankar om jobb i höst.
Nu väntar dock sängen på mig för att jag skall orka med en morgondag.
Är lycklig och tacksam för en bra dag/helg.
Ulrika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar