I söndags hade vår lilla Lydias dopdag. Då stod hennes ljus på köksbordet och lyste för oss när vi åt mat. När jag i fredags jobbade på öppna förskolan och vi hade sång
och tände ett ljus med Kristusmonogrammet på ( sånt som finns på alla dopljus)frågade jag om det var någon annan som tänt dopljuset någon gång efter att deras barn döpts.Tyvärr blev svaret nej. Varför är min fråga? Hur viktigt är dopet för alla föräldrar? Varför döper man sina barn? Hoppas någon kommer ihåg att tända ljuset under året som är och påminna sig om dopdagen och vad som då skedde.
Lydia växer så det knakar men hon vill ABSOLUT inte släppa vårt lillfinger och springa iväg själv fast att hon kan. Oj vad Sören och jag väntar på att hon skall gå själv. Men som jag sa till några tidigare, hon kommer antagligen att gå själv innan hon blir konfirmand i alla fall.
Med en pedagog och diakon till mor så får Esther lära sig allt om påskens budskap på olika sätt. Här här håller vi på att så gräs för att kunna göra ett påskbord (liknande krubba fast med påsktema i stället för jultema) . Kullen skall föreställa Golgata och där skall vi ställa ett kors. Sedan skall vi ut och leta stenar i eftermiddag som vi kan skapa en grav av. Förhoppningsvis kommer gräset att växa FORT tills på torsdag. Jag tror att gräsfröna som vi efter mycket jobb fick tag i inte är helt färska så alla frön vill inte gro.
När jag jobbade på mitt sista läger var farmor och farfar här och hjälpte Sören med barnen. Esther är expert på att lägga beslag på farmor och hennes sagoläsande. Tusen tack kära svärföräldrar för era insatser när jag varit och jobbat helger. Ni är så värdefulla för oss.
I lördags hade vi först besök av min väninna Stina och hennes pojkvän Olof. Det var verkligen jätteroligt att träffa Stina igen och även att få lära känna hennes Olof. På eftermiddagen körde Esther och jag dem till Södertälje och då passade vi även på att gå på stan och shoppa lite. Pappa valde att stanna hemma med Lydia. Esther är så stor nu och vi hade riktigt trevligt och både hon och jag fick lite nya kläder. Jag frågade henne om det var OK att jag provade några plagg på Indiska och hon sa ja och satte sig så snällt på en stol precis utanför min provhytt. Jag kikade ut ofta för att se att hon satt kvar och vi småpratade hela tiden. Rätt som det var hör jag hennes lilla röst säga: Hej,hej. Då hade hon böjt sig ner och kikat in i en annan provhytt. Snabbt hämtade jag henne och berättade att man vill vara ifred när man provar kläder , precis som hon vill, när hon är på toa. Det tog dock inte många sekunder innan jag hör hennes lilla hej, hej igen och inser att hon snart hälsat på alla som provade kläder på Indiska just då. Vi var också både i leksaksaffären, sportaffären och Lindex och kom hem med flera kassar. Jag är inte bortskämd med att hinna springa runt på stan och kunna prova kläder eller skor, så denna eftermiddag gjordes en hel del inköp. När vi var på Lindex ringde det i telefonen och det var en gammal kär arbetskamrat från skolkyrkan i Timrå. Hon berättade att hon var på Öhmans möbelvaruhus utanför Nykvarn så senare på dagen kom Kristina och hennes pojkvän John på besök. Så jätteroligt med spontana besök, speciellt eftersom det passade när vi var hemma. Barnen verkligen älskade både Kristina och John. De flyttar nu in i ett hus i Knivsta så jag kan garantera att de kommer att få besök av oss framöver.
Tack att ni kom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar