Vi är så glada för nya vänner!

I morse var det rena vinterkylan. Esther var ledig från dagis idag för vi har bytt dag för att hon skall få vara med på skogsdagen. Är det lika kallt i morgon så är det ju nästan vinteroverallen som gäller. När jag skulle söva Lydia vid niosnåret var det fortfarande kallt så hon åkte faktiskt för första gången i vinteroverallen. Kändes så konstigt när det nästan var sommarvarmt för någon dag sedan. September har ju varit en helt underbar månad med sol och relativt varmt väder ( Kära Sören, jag vet att du vill ha 40 grader men för att vara Sverige så är 18 grader varmt i september). På dagis är det väldigt många nya barn så det känns verkligen som en helt ny grupp och Esther har fått nya vänner som är yngre än henne. När jag skolade in henne förra augusti tyckte jag att hon var i minsta laget och nu är hon bland de äldre. Som mamma är det jätteroligt för två av de nya barnen har mammor som är hemma med småsyskon så vi har börjat träffas lite både i parken och hemma hos varandra. Så Lydia har också fått nya vänner. Jag känner en stor glädje att jag får lära känna så många nya trevliga mammor som bor i vårt område. När tjejerna blir äldre och börjar skolan kommer man ju att känna många av klasskompisarnas föräldrar och det känns så bra.

Lydia med sin nya kompis Maria.

För ett tag sedan fick vi komma hem till Saga och hennes lillebror Philip (stavas det så?)

och leka i deras uppblåsbara hoppborg. De bor på samma gata så det är så otroligt smidigt när man skall ses.

Esthers dagiskompis Sofia som är storasyster till Lydias kompis Maria.

Nu har Lydia blivit så stor att hon kan gunga och känns roligt att hon inte behöver sitta i vagnen hela tiden.

Nu har Sören och jag haft lite tid utan barn och suttit i köket och ätit nygräddade vofflor, så mysigt att sitta där bara vi två. Tjejerna sover fortfarande ( peppar peppar).

Lydia har ju tyvärr börjat att vakna minst 3-4 gånger efter att hon somnat och så är hon otröstlig om jag inte kommer och kramar henne. Sedan går det bra att lägga ner henne i sin säng om hon får hålla i ett finger. Det känns som om hon har ett otroligt närhetsbehov just nu. Esther har en enorm vilja och bestämmer hon sig för att bara mamma får ta på pyjamasen så blir hon tokig om någon annan försöker göra det. En annan gång kan hon komma på att det bara är pappa som får göra välligt och så äter hon den inte om jag gjort den så nu gäller det att ta fighterna när vi inte kan tillgodose hennes önskningar annars kommer hon tro att hon kan bestämma jämt. Idag var det BARA mamma som skulle ta av kläderna och sätta på pyjamas och borsta tänderna men eftersom jag låg och ammade Lydia så kändes det opraktiskt att avbryta det för att tillgodose hennes önskningar. Det resulterade i skrik och vilda protester inne i badrummet men när hon väl låg i sängen och fick vällingen som jag hade hunnit springa ner och fixa när Lydia "släppte" så somnade hon med flaskan i handen. Hon var riktigt trött och då är det inte alltid så lätt att få henne att förstå verkan och konsekvenser. Helt enkelt med barnuppfostran kan man inte säga att det är. Det känns ändå väldigt skönt att Sören och jag pratat ganska mycket om hur vi önskar uppfostra våra barn redan innan vi fick dem, även om det är något helt annat att göra det " live". Denna trötta aktiva tid i livet ingår verkligen i min utbildning som familjediakon. Oj vad min kompetens i ämnet har breddats dessa år som hemmamamma och mer lär det blir hela tiden. Nu känns det lagom att avrunda denna bloggkväll för nu väntar kudden på mig.

Allt gott.

Ulrika

Men vem skall jag gifta mig med???

I helgen som var fyllde min systerdotter Sophie 17 år så då var vi och grattade henne. Till Esthers stora glädje fanns där många barn att leka med och speciellt glad var hon att få träffa Tilde som är min systerdotters dotter. De skiljer 4 månader på dem så de är verkligen som kusiner.
Idag när vi skulle be aftonbön så räknar hon som vanligt upp dem hon vill att vi skall be för. Ibland kommer nya namn upp men oftast är det Erik, Lasse Linda och Elina som får hennes förböner, inte så dumt för er utvalda! När jag berättade för Esther vad jag ville tacka för så nämde jag naturligtvis Esher och Lydia och sa att jag älskar dem mest av alla. Då svarade hon genast:- Men mamma, du älskar ju pappa också, han kan du också tacka Gud för. Naturligtvis tackar jag Gud för min älskade man Sören som verkligen är en gudagåva men just då tänkte jag först och främst på tjejerna. ( Detta samtal pågår när vi ligger i hennes säng och hon skall sova).
Efter en litens stunds tystnad säger Esther väldigt bekymrat:
E: - Men mamma, vem skall jag gifta mig med då?
U: Älskade lilla gumman det behöver du inte veta just nu.
E: Jo mamma det måste jag.
U: Esther, först skall du bli större och gå i skolan och sedan skall du börja jobba då kommer du att träffa en bra man som du kan gifta dig med. Gud vill ge dig en lika bra man som jag fick, det skall pappa och jag be om.
E: Mamma, är Tilde en "ponke"?
U: Nej hon är en flicka , det vet du ju.
E: Men jag vill gifta mig med henne, så kan vi få små barn, är hon verkligen inte en "ponke"?
U: Nej hon är en flicka. Du behöver inte bekymra dig för det nu. Det är lång tid kvar innan du skall gifta dig.
LÅNG TYSTNAD
E: Mamma, jag kanske kan gifta mig med Anton, han är ju en "ponke"?........................................................... ock så fortsatte vår underbara samtal mor dotter emellan.

När vi i helgen åkte förbi Hagabergs kapell så berättade jag att det var hennes dopkyrka. Lite senare frågade jag vad man gör i kyrkan. ( För ett år sedan svarade hon glatt: Där äter man bullar) Då svarade hon: -Mamma där är flickor och "ponkar". Jag frågade återigen vad man GÖR i kyrkan och jag fick samma svar + att hon sa,men mamma där gifter sig "ponkar" och flickor. Vi har läst en bok som heter Kringel. Den handlar om två hundar som blir förälskade och på sista sidan går de till kyrkan för att gifta sig. I ett avsnitt i Tjorven på Satkråkan gifter sig Malin så där har hon också sett bröllop och sedan har jag berättat om att jag och barnens pappa har gift oss innan tjejrna kom och Esther har lyssnat väldigt intresserat så naturligvis undrar hon vem hon skall gifta sig med. Det är så underbart att ta del av hennes tankar och funderingar och det passar så bra när vi ibland ligger i sängen innan hon skall somna. Undra just vad mer som rör sig i hennes lilla huvud och undra vem som en dag skall stå vid hennes sida och bli pappa till mina barnbarn?
Önskar och ber att jag verkligen skall få vara med och uppleva den glädjen.

Nu kommer lite bilder på Esther och Tilde som hon tycker så mycket om. När vi skulle åka hem från festen ville hon inte kliva in i bilen för hon skulle vara med Tilde som dock redan åkte hem med sin mamma och lillasyster till Norrköping då.

Full fart på gungan.


Tilde

Esther

Tjejerna busade hela eftermiddagen och kvällen. Här hade det kryit in i Daniels hockymål.

Tildes lillasyster Ebba 13 månader.

Pappa Sören fick knata på med Lydia som bara vill gå, gå och gå.

Att klättra i trappan var också kul.

Kolla vad jag kan , säger Etsher till Tilde.

Tjejsnack!

Ja det är så roligt att se att tjejerna har så kul tillsammans. Snart får Tilde komma på 3-årskalas till Esther, då får de ses igen. Camilla, vi tycker om er.

Nu är det klippt igen!

Hon kom ut med en "ryamatta" på huvudet och sedan dess har håret verkligen fortsatt at växa.
Idag kom dock beslutet att klippa av c:a 5 cm på längden. Håret blir ofta så kladdigt av mat hon äter så när jag klippt av det där bak försökte jag runda till det lite snyggt på sidorna med en förhoppning att inte få mat där.

På bilden nedan är hon drygt 5 månader och redan där vad det ibland svårt att veta vilken frisyr
vi skulle försöka satsa på till vår lilla prinsessa.

Håret kunde verkligen stå åt precis vilket håll som helst.
Vi har även provat "rougetofs" rakt upp.

Vad tycks om lilla "kinesfrisyren"?

Jag hann tyvärr inte ta en bild med Lydias nya frisyr men det lär komma framöver.

Idag har Esther och jag haft en mor -dotterdag. Vid 9:30 åkte vi till stan för att leta efter en begagnad kökskran till hennes barnkök hon skall få i födelsedagspresent av mig men vi hittade ingen. Vi skulle också på stan för att klippa henne men då ringde pappa och sa att de behövdes mer kakel hemma där det nu nytts kökskakel, så då fick vi åka till K-rauta och köpa en kartong till. På vägen hem somnade Esther i bilen så vi passade på att äta lunch hemma innan vi åkte iväg igen. Först åkte vi till Nykvarnskyrkan och röstade, sedan vidare till stan där Esther fick klippa sig på en salong. Det gick hur bra som helst. Hon satt så fint och gjorde som frissan sa till skillnad mot när vi var hos tandläkaren då hon vägrade öppna munnen. Efter hon var klippt gick vi till Lindex där hon fick välja de finaste trosorna hon kunde hitta eftersom hon lovade att sitta på toaletten och kissa om hon fick dem. Vi skall prova i morgon och se om det kan ge något resultat. Sedan köpte vi glass och handlade lite på Konsum innan vi åkte hem till pappa och Lydia. Riktigt mysigt att bara få rå om Esther så många timmar en dag. På kvällen hade vi lördagsmys i soffan med popcorn och Pippi Långstrump på tv. Lydia ville inte alls kvällsamma framför Pippi på tv så jag fick lov att gå upp med henne och efter ett tag kom Esther ut på eget initiativ och ville lägga sig, helt otroligt. Nu står min duktiga man och stryker framför en film som jag inte skulle välja att se så jag passar på att blogga istället.

Ha en bra kväll.

Ulrika

Pappa är Esthers klätterställning

Om Esther får välja helt själv vad hon vill göra med pappa Sören så är svaret solklart. Varje dag när han kommer hem från jobbet säger hon glatt:- Snälla pappa, kan jag få klättra på dig? Snäll som vår älskade fantastiska pappa så låter han sig vara Esther klätterställning. Hon kan hålla på att klänga på honom i timmar och gärna framför ett bra barnprogram på tv. Jag får aldrig det frågan för hon vet att mina axlar inte klarar av det. Bildbevis finns lite längre ner på sidan.

Idag var min kära väninna Astrid här en stund innan hon skulle på körövning i Strägnes. Då passade jag på att få lite hjälp att försöka fånga alla 4 i vår familj samtidigt på en bild, en ganska svår uppgift. Esther är nästan omöjlig att få på bild med oss andra. Till slut så lyckades vi under förutsättning att hon skulle få hålla i en metalkrok hon hittade nere på allmänningen där vi höll till så därför finns den med på bild också.

Någon som tror att man kan ta bort kroken i något fotoprogram?
Pappa med sin Esther!

Våran minsta lilla prinsessa!

Tänk att det skall vara så svårt att få en bra bild på tjejerna tillsammans.

Nu har dagens klättring börjat och Lydia sitter snällt bredvid och tittar på.

Vår älskade Esther.

Hm, undrar just vad hon funderar på. Pappa får bara finna sig i att Esther oftast sitter ovanpå honom.

Tror att det är dags att klippa Esthers lugg igen. Den 4:e oktober skall fotografen komma till dagis så innan dess måste vi till frissan för förra gången klippte jag henne själv och det är inte lätt att få det rakt.

Ulrika

Är det de här man kallar kärlek?

Idag efter dagis stämde vi träff med Esthers Erikar i parken med lekstugan. Vi har verkligen m¨nga lekparkar i området men idag lekte vi som sagt var i den med lekstugan. På hemvägen gick Erik och Esther i förväg och då såg jag att de gick och höll varandra i handen och som tur var hade mamma den lilla kameran i vagnen. Snabbt sprang jag med vagnen för att fånga de bilderna jag såg i mitt inre när jag såg de vandra tillsammans hand i hand. Ganska nöjd visar jag dem nu. Skärpan är inte helt OK med motivet är perfekt enligt mig i alla fall.

Två glada dagiskompisar, Erik och Esther

-Du Erik, vad säger du om att vi skulle pussas lite?
- Det måste jag nog fundera lite på, säger Erik

Esther: -Jag kan börja att pussa dig min vän.

Erik: Det var ju inte så dumt, här får du en puss av mig Esther.

Mamma, när Erik pussade mig blev jag alldeles blöt, säger Esther till mig.

Erik: - Kom Esther, nu går vi hem till mig.

Som mamma undrar jag ju hur detta kommer att sluta. Kommer de att pussas om 15 år också, vem vet? Malin vi kanske blir släkt, vad tror du?

Gulliga är de i alla fall.

Ulrika

Känner ni igen dessa ögon?

Igår hade vi en träff på Herrgården med vår mammagrupp som nu blivit mer en pappagrupp.
Vi har fått låna lokalen där för att kunna träffas tillsammans med våra barn. Att vara hemma hos någon med två barn var är inte så lätt. Vi hade så trevligt och de två gångerna som vi träffats sedan sommarupehållet så har pappor haft med fikabröd utan att jag behövt säga till, vilka pappor!!!!! Vi lekte, hade sångsamling, lekte igen, åt mat och sedan sövde vi våra små och gick ut och lekte i parken med de stora. Denna dag hade jag min nya kamera med mig och försökte fånga barnen ( och pappor) på bild. Efter ett tag kom jag på idén att fotografera ögon så att det skulle bli en liten tävlig för er föräldrar om ni känner igen vilka som tillhör era barn. Tyvärr hade en del hunnit gå när jag började men jag fick i alla fall med 6 st. Känner ni igen era barn?
1,

2,

3,

4,

5,

6,

Som tur vad hade Viktors och Axels pappa med sig en fotboll för jag kan lova att det blev en riktig höjdarmatch.

Kolla Esthers utkast, jag lyckade fånga bollen i luften.

Irma försöker skjuta mål på pappa Magnus.

Esther, Danny spelar backar medan Irma spelar forward och försöker göra mål.

Min lilla Esther får stå ut med alla mina fotoexperiment, här testade jag att fotografera med olika slutartider så hon gungade.

En lycklig Viktor.

De yngsta sandlådegrävarna var Leo och Lydia.

Viktor och Irma spelade i samma fotbollslag denna eftermiddag.

Lovisa passade på att gosa ner sig i lillebrors vagn då den blev ledig.

Lovisas lillebror Leo.

Irmas lillebror Emrik ( stavas det med ck?) gungade med pappa Magnus.

Dags för lilla Axel att sova middag, sövd av pappa Anders.

Danny med sin coola frisyr. (Kul att ni kom Anna.)

Lovisa fixar uppe i klätterställningen.

Här kan man prata om sandkakor

Viktor fixar kakor.

Esther och Viktor jobbade tillsammmans med sandkaketillverkningen.

Tack alla trevliga mammor, pappor och barn att vi får umgås med er.

Ulrika, Esther och Lydia