torsdag 27 februari 2014

Wow, vad fantastiskt det är att fånga små barn på bild!

Idag skulle jag ha fotograferat vänner från Nykvarn som skulle till Göteborg men tyvärr blev det inställt på grund av sjukdom. Igår hade vi ( 6 kristna mammor i församlingen) samtals och bönegrupp och då passade jag på att fråga en av mammorna om hon lite spontant kunde tänka sig att låna ut sina fina killar idag för lite övningsfotografering. Svaret blev till min stora glädje ja. Så efter öppna förskolan, dit de brukar komma på torsdagar åt vi lunch tillsammans. Och den lunchen får vi tacka en annan av mammorna för som kom och delade med dig av sin hemgjorda chili con carne med ris. Karolina, du är fantastisk på många sätt. Karolina är en mycket spontan  och idérik mamma till två underbara små döttrar. Jag tycker jag brukar vara spontan och idérik men när hon frågade om vi skulle åka till Ullared tillsammans efter att jag slutat jobba så sa jag nej. Sören behöver några veckors förberedelse för Ullared  och jag kanske några dagar, men att åka efter någon timme var helt klart för spontant för mig. Men GÄRNA en annan dag.

Efter lunchen peppade vi killarna inför mina fotoidéer och så här gick det.
Minstingen J ställde snällt upp på alla mina idéer och hans snälla mamma lockade med allt möjligt för att få till lite glada miner.


Det här är en av mina favoriter från idag. Lilleman ligger i en gammal sockerlåda, men tyvärr syns inte det på bilden, men söt som socker är han.


Här hamnade han i en gammal väska!
 

Storebror I var väldigt med på allt vi gjorde.
 

Att försöka fånga alla tre småprinsarnas blickar på samma bild är inte helt lätt, men jag gjorde några försök.
 


Så fick mamma Elisabeth vara med på en bild också.


PUSS PÅ DIG VÅR ÄLSKADE MAMMA!


Så var det dags för minstingen J att posera framför kameran igen.




Så här såg det ut i söndagsskolerummet medan vi jobbade, som vi fick låna för att ta dessa bilder.

-Kan du göra så här I, sa jag , och ni ser resultatet här.





Mor och son!
 

Vi det här laget tyckte mittengossen att fotografering var ganska tråkigt. Men då började vi prata mutor, dvs glasspinne och en spännande Smurfsaga som mamma berättade med STOR inlevelse och då lyckades jag fånga en lycklig N på bild.




TACK SNÄLLA FAMILJEN LÖNDAHL för lånet av era fina gossar. Nästa gång tar vi hela familjen utomhus bland blommor och blad.

Tack för ikväll.

Ulrika