Finns det klister i min mage mamma?

Under en tid så har Esther hostat ganska mycket och nu har hennes förkyldningsastma gett sig till känna rätt ordentligt. Den gamla inhalatorn har plockats fram och rengjorts för att både vara med i skolan och hemma. Tänk så vi fick kämpa med Esther när hon fick den vid 1 års ålder. Nu ber hon själv att få inhalera några puffar. Igår åt vi makaroner och köttbullar till middag. Efter att barnen gått och lagt sig och somnat började Esther hosta väldigt mycket och jag anade att middagen skulle komma upp och så blev det. Esther skrek rakt ut för hon tycker det är så otroligt obehagligt och rent ut sagt äckligt att kräkas, och det har jag full förståelse för. Jag hjälpte henne in i badrummet och det slutade med att jag fick duscha hela henne. När hon såg sig i spegeln såg hon att det låg makaroner runt halsen, vilket inte var så fräscht. Jag reflekterade över att alla makaroner var hela så jag frågade Esther om hon glömt att tugga maten vid middagen. Hon sa då att hon hade tuggat men när hon själv såg makaronerna såg jag att hon funderade och efter en stund kom hennes eftertänksamma fråga: - Mamma, finns det klister i min mage? Hon kunde inte förstå att hon hade tuggat maten och att makaronerna ändå var hela. -Nej det finns inte klister i din mage, svarade jag. Efter en liten stunds betänktetid igen så kom nästa fråga:- Men mamma, finns det tejp där då? Hur kan de annars vara hela?   Oj vad jag gillar hennes sätt att verbalisera hennes funderingar.

Så här såg Esther ut för 5 år sedan. Då fick hon själv inhalera tomten medan vi försökte kämpa på att få henne att förstå att hon skulle må bättre om hon andades in pulmicort och airomir, vilket inte var så lätt.

Ulrika