Ulrika Algesunds FOTO!

Förra torsdagen fick vi låna Elina och Erik medan deras föräldrar var hos mäklaren och sålde radhuset. Esther och Erik lekte på framsidan så Lydia, Elina och jag gick till baksidan och hoppade på studsmattan.

Det är lite problematiskt för de små att försöka hoppa tillsammans med de större barnen så denna stund vi fick blev fylld med glädje.

I juli kommer våra barn att flytta långt ifrån Erik och Elina trots att de flyttar samtidigt. Det känns verkligen sorgligt eftersom vi fått en så fin gemenskap genom barnen. Linda och jag träffades när Erik och Esther var 3 månader på föräldragruppen på bvc. Sedan har vi umgåtts i vått och torrt.

Linda, Lasse, Erik och Elina, vi kommer att sakna er men samtidigt bära med oss allt roligt vi fått uppleva tillsammans. Önskar er all lycka till med jobb, husbygge och livet med varandra och era fina barn.

Elina och Lydia!

Att slå kullerbytta kan man också göra på en studsmatta.

Oj så roligt tjejerna hade tillsammans.

Att håret blir elektriskt på studsmattan råder det inget tvivel om.

Håret står verkligen som påfågelfjädrar.

Denna fina bild får nog Lydia sätta upp i sitt nya rum när vi flyttat.

Som sagt, dessa små tjejer har umgåtts länge.

Här borde tjejerna har varit c:a 7 respektive 10 månader.
De sitter i trädgården bakom Herrgården efter att vi har varit på öppna förskolan.

Här tror jag de är c:a 5 respektive 2 månader.

Ja de har till och med umgåtts redan innan Elina föddes. Här sitter Lydia c:a 2,5 månader på Linas stora mage.

Ja vänner är verkligen en rikedom. Att flytta ifrån många av dem känns lite jobbigt men samtidigt vet jag att vi kommer att träffa många nya vänner genom flytten. Mina 6 år i Timrå gav mig /oss många fina vänner som vi fortfarande har bra kontakt med. I början av juni åker vi till Astrid Lindgrens värld med en av familjerna, och vi ser jättemycket fram emot att få träffa dem igen och göra något extra roligt tillsammans med barnen. Tyvärrhindrar avstånden i detta landet att man vi har möjlighet att ses så ofta.

Till något helt annat. Som ni vet har det varit bedrövligt väder de sista dagarna. Men i morse när vi gick utanför dörren för att gå till dagis tittade solen fram mellan alla moln. Det var verkligen vackert. De starka strålarna trängde sig fram och det blev som ett hål med ett starkt ljussken. Esther gick ut först och tog ner sin cykel och tittade upp mot himlen och ljuset. Då hör jag henne säga:

-Mamma, är det där Jesus?

Jag hade inte ens tänkt tanken men för henne var frågan självklar. Hon har ju fått höra att Han finns i himlen och att Han åkte upp på ett moln och skall komma tillbaka på samma sätt. Dessutom så vet jag att hon verkligen väntar på Honom. En annan dag sa hon:- Mamma när Jesus kommer skall jag säga hej till Honom.

Jag är så glad att Jesus är en verklighet i hennes liv redan som 4-åring.

Själv skulle jag behöva lite mer av hennes iver att få möta Jesus ansikte mot ansikte.

Just nu har jag så otroligt mycket annat praktiskt att tänka på men 

i mitt hjärta ber jag att jag skall få vara med och dela med mig av Hans kärlek till de människor jag kommer att möta i min tjänst som diakon i Ytterby.

Just nu ber vi också att Sören skall få ett bra jobb och att vi skall hitta vart vi skall bo. Men har Herren väglett oss hittills så tror vi inte att Han glömmer det som ännu inte är klart.

Nu är det åter dags att gå till sängs för att kunna möta en ny morgondag.

Allt gott

Ulrika