Medan Esther låg hemma med 41 graders feber promenerade ja till dagis med Lydia i pulkan. När jag lämnat henne på Myrstacken, som hennes avdelning heter så fick jag in till Lejonkulan, där Esther går och hade ett föräldrasamtal med Esthers fröken, Elisabeth. Innan hade jag fått två papper av Elisabeth med frågor som jag skulle ställa till Esther som handlade om hur hon trivs på dagis med matsituationen, samlingen, utelek, innelek, kompisar och lite annat.
Under samtalet fick jag berätta om svaren och Elisabeth berättade om vad Esther hade svarat när hon intervjuat henne.
Någon av det hon sa om Esther var: Go och glad tjej som verkar trivas med dagislivet. Social och fin tjej som vet hur man skall uppföra sig. Hn har glimten i ögat och gillar lite bus och upptåg men har också en viss integritet och visar när det är nog. Det där med bus märktes när vi checkade första intervjufrågan som både jag och Elisabeth ställt. Hon hade fått frågan var hon bor och då hade hon svarat Nyponvägen 30.
- Aha, svarade jag, men vi bor faktiskt på Fruktvägen 30. Nu är det så att hennes bästa vän Erik bor på Nyponvägen och ofta skojar Esther att hon bor på Nyponvägen och Erik på Fruktvägen. Antagligen fortsatte skojandet när hon då skulle berätta för fröken var hon bor.
Elisabeth fortsatte att berätta: Esther pratar tydligt och rent och har ett väldigt stort ordförråd. Hon är redig och kan berätta om en händelse eller upplevelse. Hon äter bra och har ett bra bordsskick. Hon är trygg och kliver in glad och hittar snabbt en kompis att leka med. Populär och social tjej, glad med har också humör och visar tydligt när det inte passar.
Älskar rollekar i dockvrån med också utomhus. Kan sysselsätta sig själv.
Ja som ni kan ana så kändes det väldigt roligt att gå ifrån detta samtal och begrunda allt detta. Vad har vi lyckats påverka Esther till att hon blivit den hon är idag och vad ligger i från början? Det jag säkert vet är i alla fall att det är Sörens och min uppgift att locka fram allt som Gud har lagt ner i henne från skapelsen. Ja underbar är hon i all fall vår Esther även om jag kan blir helgalen på henne ibland.
Nu är det full rulle på Esther och Lydia så vi hoppas och ber att febern skall ha gett sig iväg för denna gången.
En stolt mamma
Ulrika
Välkommen att dela resultatet av mina fotostunder med nyfödda, små barn, familjer och gravida, både från min studio och utifrån naturen.
2 kommentarer:
Det är lycka att få höra att det går bra för ens barn.
Det är inte att skryta tycker jag. Ni som föräldrar har del i det så sträck på er och njut av all "beröm".
Man blir så tacksam då det går bra för barnen, det är ju det allra käraste vi har, oavsett ålder på dom.
Adventskram till er alla fyra från oss/J&K
Skicka en kommentar