En vanlig onsdag!

Peppar , peppar har vi haft några bra nätter nu och det är vi SÅ TACKSAMMA FÖR.

Esther kom trippande med sina tre gosedjur under armen vid 04-tiden och ville sov i den stora sängen.

Väl där gosade hon ihop sig med sin pappa och somnade direkt. Själv fortsätter jag att hosta så när jag väl vaknat fortsatte jag med det tills det kändes som att lungorna höll på att spricka. Jag var på vårdcentralen igår och tog prover men allt visade sig vara normalt, vilket de flesta skulle bli glada för. För mig är det annorlunda. Att känna sig sjuk i kroppen, få feber för minsta ansträngning. dvs. efter att tex ha duschat  eller att ha klätt på barnen. Att då känna sig matt i kroppen och ha 38,8 är inte roligt. Just nu känns det som att min sjukdom verkligen gör sig märkbar och synlig för mig. Utanpå syns det inte  och det är ganska frustrerande. Ibland skulle det kännas bättre att kunna komma med ett gipsat ben och säga att man inte kan göra vissa saker. Nu måste jag hela tiden förklara och det tar sådan energi.

Igår eftermiddag åkte vi en liten tripp till IKEA och köpte en bordskiva som skall användas till ett skrivbord som Esther skall få. Det blev också en lampa till vårt sovrum och lite annat småplock som vi behövde.

Nu är tjejerna på dagis och vi skall alldeles straxt gå och hämta dem. Det är en otrolig glädje att få hämta Lydia som blir så glad när man kommer. Att hämta Esther är naturligtvis också roligt men hon hade nog själv valt att stanna ett tag till.

Idag har vi haft en mäklare här som har värderat vårt hus och gett oss lite tips på smärre reparationer och målningar som kan ge huset ett ännu högre värde. Det var ett positivt möte och en positiv värdering för vår del. Vi är inte på väg att flytta nu men det känns i all fall bra att veta ungefär vad vi skulle kunna få för huset.

Nu väntar tjejerna snart på oss.

Lunchhälsningar Ulrika