Vi tar tiden som en gåva!

Så var det tisdag förmiddag och båda barnen är på dagis. Nu har de varit lediga i 4 dagar och vi har njutit av att vara lediga tillsammans hela familjen. Vi tar verkligen vara på denna "hemmafamiljetid" på olika sätt. Hur många gånger har man möjlighet att få gå hand i hand till dagis och hämta barnen tillsammans utan stress och sedan gå ut i skogen och titta på svampar och äta mellanmål på en stubbe? Hittills tar vi emot denna tid som en gåva men hoppas naturligtvis att vi snart skall hitta jobb som känns meningsfulla.

Jag har mått ganska dåligt några dagar nu och då har det också känts så fantastiskt att Sören varit hemma och kunnat ta hand om tjejerna lite mer så jag har kunnat få gå ifrån och vila.

Igår kväll när vi gick och lade oss tittade vi på tre avsnitt av Solsidan som jag fått låna av min svägerska. Oj vad man får skratta när man tittar på denna serie för man känner igen sig i så mycket även om det ofta är överdrivet i serien.

Mellis ute i skogen en solig eftermiddag.

Kurragömma är fortfarande Lydias favoritlek och hon tycker det är lika roligt varje gång hon har gömt sig och tittar fram.

Igår efter middagen satte vi oss och skrev inbjudningskort till Esthers 4-årskalas. Sedan klädde vi på oss, tog fram motorcykeln och gled fram i området och delade ut korten till Esthers inbjudna vänner. Det var kallt och blåsigt och hann bli mörkt men en trevlig kvällsfamiljeaktivitet och tjejerna var trötta när vi kom hem, kanske det bästa av allt.

Jag antar att ni kan gissa vem som uppskattar denna MC mest! Rätt, Lydia är verkligen en fantastisk motorcykelförare. Om man råkar nämna ordet motorcykel står hon vid dörren och skall ut och åka.

                                            Pappa med sina tjejer, min älskade familj.

Hälsningar Ulrika

Idag skall Esther & Pappa på bio

En regnig och grå lördag är förbi. Nu är det söndagsmorgon och resen av familjen sover. Själv hade jag så ont i ryggen så jag kunde inte ligga kvar. Snart skall jag  går ner och förbereda middagen till ikväll. En stund efter frukost skall vi åka till Skärholmen där pappa och Esther skall släppa av mig och Lydia. Sedan åker de vidare till Heron city där de skall träffa Esthers kompis Elliot och hans pappa Göran. De skall äta på Mc Donald och sedan skall de gå på bio och se prinsessan Lillifee. Ja Elliot gillar prinsessor så det blir säkert bra. Vi mammor med lillasystrar skall shoppa loss i Skärholmens centrum istället, så snart måste jag väcka Lydia så hon somnar efter lunch och jag får en lugn stund på alla affärer. Ja så är mina planer i alla fall.

Mina tjejer!

Esther tycker det är jätteroligt att få titta på svt play och där få välja olika avsnitt från Bollibompa. Detta skall då ske på min lilla bärbara dator.

Lydia är inne i en riktig mysperiod nu. Hon älskar att ligga på pappas axel och gosmysa. Kan säga att pappa också gillar det.

I slutet av veckan hade vi besök av mormor och Riitta. Även de fick härliga myskramar av Lydia

Riitta som barnen inte träffar så ofta blev poppis direkt och fick en kram när hon skulle gå.

Välkommen tillbara Riitta SNART! Barnen gillar verkligen Dig!

Ja kan ni tänka er att klockan är 7:40 och båda barnen sover. Då var det dags att gå ner och duscha.
ha en bra söndag.

Ulrika

En vanlig onsdag!

Peppar , peppar har vi haft några bra nätter nu och det är vi SÅ TACKSAMMA FÖR.

Esther kom trippande med sina tre gosedjur under armen vid 04-tiden och ville sov i den stora sängen.

Väl där gosade hon ihop sig med sin pappa och somnade direkt. Själv fortsätter jag att hosta så när jag väl vaknat fortsatte jag med det tills det kändes som att lungorna höll på att spricka. Jag var på vårdcentralen igår och tog prover men allt visade sig vara normalt, vilket de flesta skulle bli glada för. För mig är det annorlunda. Att känna sig sjuk i kroppen, få feber för minsta ansträngning. dvs. efter att tex ha duschat  eller att ha klätt på barnen. Att då känna sig matt i kroppen och ha 38,8 är inte roligt. Just nu känns det som att min sjukdom verkligen gör sig märkbar och synlig för mig. Utanpå syns det inte  och det är ganska frustrerande. Ibland skulle det kännas bättre att kunna komma med ett gipsat ben och säga att man inte kan göra vissa saker. Nu måste jag hela tiden förklara och det tar sådan energi.

Igår eftermiddag åkte vi en liten tripp till IKEA och köpte en bordskiva som skall användas till ett skrivbord som Esther skall få. Det blev också en lampa till vårt sovrum och lite annat småplock som vi behövde.

Nu är tjejerna på dagis och vi skall alldeles straxt gå och hämta dem. Det är en otrolig glädje att få hämta Lydia som blir så glad när man kommer. Att hämta Esther är naturligtvis också roligt men hon hade nog själv valt att stanna ett tag till.

Idag har vi haft en mäklare här som har värderat vårt hus och gett oss lite tips på smärre reparationer och målningar som kan ge huset ett ännu högre värde. Det var ett positivt möte och en positiv värdering för vår del. Vi är inte på väg att flytta nu men det känns i all fall bra att veta ungefär vad vi skulle kunna få för huset.

Nu väntar tjejerna snart på oss.

Lunchhälsningar Ulrika

Kurragömma!

Nu har Lydia blivit mycket bättre och snorar mindre. Idag gick Sören med barnen till dagis men eftersom Lydia inte får vara inne ännu pga smittorisk lekte de ute tillsammans med de andra barnen. Esther hade utegympa på fotbollsplan iklädd regnställ och stövlar. De verkade ha jätteroligt.

I morgon skall Sören lämna Lydia själv på dagis och gå hem, undrar just hur det går nu när hon varit borta så länge IGEN.

Just nu märker man att Lydia blir större. Hon fixar mer och mer saker även om hon inte pratar.

Hennes absoluta favoritlek är kurragömma. Att ställa sig bakom en gardin och ropa MAMMA, MAMMA och så skall jag leta och leta efter henne.

När hon inte kan hålla sig längre tittar hon fram och kiknar av skratt och jag låtsas vara väldigt överraskad.

Att gömma sig under bordet går också bra. Speciellt roligt är det om även Esther sitter där tillsammans med henne.

Efter att hon sovit lunchvilan idag så åka vi till frissan för att klippa hennes lugg. Jag lyckades verkligen inte när jag försökte förra gången så det var verkligen behövligt. Det gick så bra. Hon fick ett litet russinpaket och sedan satt hon som fastgjuten på stolen och lät sig klippas utan bekymmer. Oj vad det är bra med mutor ibland.

När vi kom hem fortsatte vi att leka "hennes lek"- Detta gången gömde hon sig, trodde hon i alla fall. Det är fascinerade att små barn kan tro att de är borta bara de inte ser. Här kan ni också se den klippta luggen.

-Här är jag mamma, väntar jag på att hon skall säga snart.

När jag står och diskar brukar hon gömma sig under min tunika eller under nattlinnet om det är morgon.
Även där tror hon att hon är helt osynlig, min lilla älskling.

Nu sover båda och det är tyst och stilla. Jag har just fyllt i kassakort på webben för första gången, vilket inte blev så många dagar för det mesta är vabb. Jag ringde på två jobb idag på Hela människan som såg intressanta ut men det krävdes att man skulle vara ute och åka ganska mycket under veckorna så det känns inte aktuellt som småbarnsamma. Sören hittade två nya jobb i Södertälje idag som han skall söka, förhoppningsvis imorgon när barnen är på dagis i 3 timmar. På onsdag kommer en mäklare hit och skall värdera vårt radhus. Vi skall varken sälja eller flytta men när de erbjöd detta på webben så nappade jag.
Kan alltid vara bra att veta i fall att .............

Kvällshälsningar Ulrika

En vanlig lördag!

Idag har det varit en ganska vanlig lördag där vi lekt, pusslat, promenerat omkring i området, ätit, tittat på film, varit i skogen och fotograferat, haft lördagsmys med taccomiddag, ny film, lördagsgodis mm. Ganska trevligt faktiskt förutom att vi är lite krassliga.

Förra veckan hade ju tjejerna hög feber och var riktigt dåliga. I förrår natt ropade Lydia förtvivlat på mig och när jag kom in till henne hörde jag hur hon rosslade och snoret rann utmed hela hennes ansikte. På morgonen var hon så otroligt förkyld att jag inte sett någon som snorar mer. När hon hade nyst låg en pöl på golvet. Natten efter den blev en mardröm. Lydia vaknade vid 01:30 och skrek och jag hörde hur luftrören var fyllda med slem. Hon ville inte ligga hos oss, inte ligga på min mage som hon annars älskar, utan hon ville gå upp och gå ner. Då får man välja att inte känna efter om man orkar gå upp utan bara gå upp. Väl nere så gick hon med på att halvsitta i vagnen vilket gjorde att hon domnade till. Jag passade på att slänga mig på gästsängen till hon några minuter senare skrek igen. Så höll vi på natten igenom. Vid 06:30 ringde jag dagis och frågade om Esther kunde få komma dit tidigt för att vi tillsammans skulle kunna åka med Lydia till Huddinge sjukhus. Båda Sören och jag var så trötta att vi kände att vi ville åka tillsammans. Straxt efter kom Esther gående i trappan och hon blev jätteglad när hon skulle få gå till dagis tidigt och få äta frukost där.

Väl inne på sjukhuset såg det ut att vara folktomt men eftersom vi kom straxt efter 7 så hade de precis haft personalbyte och nya personalen skulle först upp på barnavdelningarna på själva sjukhuset.

Efter drygt tre timmar kunde vi åka därifrån och då hade Lydia fått inhallera två gånger med 45 minuters mellanrum och jag hörde hur mycket bättre hon lät.

Då åkte vi och hämtade Esther och sedan vidare hem. Efter en halvtimme lät hon likadan och jag började redan då bäva inför kommande natt. Jag bestämde mig för att ringa vårdcentralen och fick en tid 14.15, vilket var tur.

Vi träffade en jättetrevlig läkare som lyssnade på henne och upptäckte att det lät jätteslemmigt på ena lungan. Först fick hon inhallera igen, vilket är en katastrofupplevelse för lilla Lydia. Jag verkligen lider med henne,bara tanken på att någon håller i henne och hon gör ALLT för att komma loss. Ingen roligt upplevelse för en mamma, även om jag vet att det gör henne bättre efteråt.

Läkaren frågade vilka prover som tagits på Huddinge och jag svarade inga. Pga slemmet i lungan ville han ta ett blodprov för att se om det eventuellt var lunginflammation och det var det. Tur att vi gick dit och inte bara väntade på att hon skulle blir bra. Så nu är det penicilin 3 gånger per dag och inhallering som gäller. Det har varit i stort sett omöjligt för oss att inhallera henne här hemma med som ett under så gick det utan skrik på kvällen. Tack och lov för det.

Något annat som vi också tackar för idag är att ingen av oss fått ett nytt jobb ÄNNU. Tänk dig situationen att man är ny på en arbetsplats med nya arbetsuppgifter som man inte gjort förut och så hade man dessa sjuka barn samtidigt. Nej vi tar dessa dagar som en gåva men hoppas och ber naturligtvis att vi snart skall få arbete. Vi har hittat ett väldigt intressant arbete som Sören skall söka där hans specifika kompetens och erfarenheter skulle komma till användning. Nu väntar han bara på lugn och ro för att kunna skriva en bra ansökan.

Idag så har Lydia mått mycket bättre. Det är svårt att tro att hon var så dålig igår. Efter att vi ätit mellanmål så föreslog jag en promenad till skogen för att kunna ta några nya bilder och då främst en till presentationen av bloggen. Precis när vi var på väg ut kom Linda och plingade på och hade Elina och en kamera med sig. Hon skulle ta och ta kort på Elina så vi gick tillsammans vilket innebar att vi kunde få hjälp att ta en bild på hela familjen tillsammans. Elina har likadan kappa som Lydia så vi tog med den tog en bild på dem tillsammans. Mössan är Elinas med den fick Lydia låna. 

Här är tjejerna tillsammans i sina fina kappor.

Lydia och Elina

Sedan hade jag en tanka att Sören skulle kunna ta några bilder på mig och tjejerna som jag skulle ha på bloggen högst upp men Lydia var inte alls intresserad av att göra som jag tänkt. Esther däremot var mycket samarbetsvillig.

Mamma Ulrika & Pappa Sören.

På förmiddagen när vi lekte inne så plockade jag fram ett alfabetspussel som jag köpt på en barnbasar för länge sedan. Esther och jag satt länge på golvet och pusslade dess 56 bitar. Bokstäverna var i ordning och så hände det ihop en sak som började på den bokstaven, mycket pedagogiskt. Jag såg hur hon tyckte dte var roligt och hur hon myset över att vi satt där tillsammans och pratade om bokstäverna. När vi på kvällen tittat klart på lördagsmysfilmen och hon hade lagt sig i sin säng och vi släckt och jag gått ut så ropade hon:

Mamma, jag blev väldigt glad för bokstavspusslet jag fick, men jag tror att du måste hjlpa mig lite i morgon också för det var lite svårt.

10 kronor hade jag betalt för pusslet och hon blev så glad för det. Jag blir så lycklig när jag ser att hon kan glädjas över det lilla. Hon blev helt klart gladare för bokstavspusslet än för den blå elbilen med släp, som vi för överigt har sålt.

Imorgon är det en liten barnbasar i Enhörna som Linda och jag skall på så nu är det nog dags att gå och lägga sig.

Natthälsningar från Ulrika