torsdag 5 november 2009

Jag är så glad för goda vänner.

Igår när vi gick hem från dagis ringde vi en kompis till Esther och hans mamma och frågade om de ville komma och fika. De satt redan i bilen på hemväg från vaccineringen (stavas det så?) så de kom samtidigt som vi. Barnen åt mellis och lekte riktigt bra denna eftermiddagen till skillnad mot förra gången vi träffades. Då blev jag verkligen tokig på Esther. Hon är inne i en riktig JAG VILL period då hon står på sig til varje pris att hon vill en sak som absolut inte är genomförbar. Samtdigt så råkade Lydia få tag i en sladd till en fotbollslampa och jag hann inte med dvs jag hade inte ögon i nacken så den for i golvet och gick i tusen bitar. Pappan i denna familj säljer lampor så de har inga IKEAvarianter hemma. Ännu vet jag inte vad jag är skyldig men roligt var det inte.

Tillbaka till det jag ville berätta. Jag är så glad att jag själv fått så många goda vänner genom barnens kompisars föräldrar. Ofta är det ju så att man enbart hinner säga det viktigaste för den stunden då man ses men igår kändes det som att vi verkligen hann samtala en stund eller rättare sagt små stunder men vid flera tillfällen under eftermiddagen då de stora barnen lekte så bra tillsammans. För mig är det så otroligt värdefullt att lära känna vad mina barns föräldrar har för värderingar om viktiga saker som rör våra barns uppväxt. Malin, hoppas vi får flera tillfällen att hinna prata lite mer än bara katrinplommon, bajskonsistenser ( våra små är ofta hårda i magen) dagis, barnkläder osv. Jag är glad att du vill vara min vän och jag är så glad att våra barn trivs bra ihop både på dagis och när vi ses hos varandra (oftast).

Igår berättade en av dagisfröknarna att när de varit ute och skall in så skickar de ibland in Esther med de mindre barnen och då kan hon ingenting och vill ha hjälp att ta av alla kläder. Men så ibland så skickar de in Esther o Erik tillsammans och så klär Esther först av sig själv och sedan klär hon av Erik som gärna tar emot henne hjälp.

För några veckor sedan fick jag använda Malin och hennes lilla Ida som övningsmodeller när jag skulle fotografera. Här kan ni se några av bilderna. Mailn vad tycker du?









Ulrika

1 kommentar:

Kristina sa...

Ullis! Du är ju på väg mot en ny karriär....som fotograf!
Va härligt det låter ändå det där med att vara småbarnsförälder och allt vad det innebär. Ibland kan jag längta tillbaka till den tiden....så mitt råd är: Ta vara på dagarna, den går så fort. Varm höstkram!!