En förmiddag på förlossningen!

Igår mådde jag verkligen pyton. Trött, illamående, febrig, värk i hela kroppen osv. På eftermiddagen kom jag på att jag ej känt några fosterrörelser på hela dagen. På kvällen började jag känna oro och Sören fick försöka lyssna efter hjärtljud genom en nästan tom hushållsrulle, men det utan resultat. När jag skulle gå och lägga mig blev jag riktigt orolig och ringde min väninna som förlöste mig med Esther. Hon sa att bebisen kan ligga helt stilla i 2-3 dyng men att jag naturligtvis skulle ta min oro på allvar. Efter att ha läst sista numret av Vi föräldrar där en kvinna minst sitt barn i vecka 37 efter att hon ej känt fosterrörelser och ej blivit tagen på allvar avsjukvården så bestämde jag mig för att söka hjälp idag. Kände mig lika matt och slut idag men innan jag gick med Esther till dagis så försökte jag ringa min mvc-barnmorska utan rersultat. Då ringde jag direkt till förlossningen och de tog min oro på allvar och jag fick en tid klockan 11:00.
Väl där mötte jag min andra väninnan som är barnmorska och hon tog hand om mig på det omsorgsfullaste sätt. När hon satte på mig ctc-apparaten och jag kunde höra små hjärtljud kände jag en enorm tacksamhet. Bebisen måste bara ha tagit en rejäl tupplur. Hela ctc-kurvan såg perfekt ut men en läkare ville i alla fall att jag skulle följa med henne och göra en kontrollultraljud och det mottog jag tacksamt. Jag fick åter se den lille sprattla omkring även om det är svårt att se hela bebisen på en gång nu. Läkaren mätte flödet i navelsträngen och tittade så att alla organ var som de skulle. Allt var helt perfekt. Under hela tiden hade jag satt mobiltelefonen i tyst läge så när jag tittade på den hade jag missat 4 samtal från Sören som när jag jag ringde upp honom redan hade satt sig i bilen och var på väg till sjukhuset. Naturligtvis kände han av oron också så såhär i efterhand skulle jag ringt honom direkt när ctc-apparaten visade att det lilla hjärtat slog.
Det tog sin lilla tid så Sören fick åka och hämta Esther på dagis och köra hem henne så kom jag staxt efter och tog över. Så så här såg min förmiddag ut idag.

Nu har det verkligen blivit höst och igår försökte jag fånga några vackra höstlöv i kameran. Jag gillar den blåa husväggen med de röda lövträden framför. Tycker att de färgerna så vackra mot varandra.

Pa dagen var det så varmt och skönt men oj vad kallt det bli när man går ut på kvällen efter att solen har gått ner. Då var det bara att ta på vinteroverallen på Esther då vi promenerade till Anna och Uffe för att hämta hen vår babysitter som vi hade lånat ut tull Uffes syster.

Esther har plockat ett fin höstlöv.

Allt gott från mig till er som läser detta.